Kategori: højtider, traditioner, symboler
kräftskiva substantiv
Singularis, ubestemt form | kräftskiva |
---|
Singularis, bestemt form | kräftskivan |
---|
Pluralis, ubestemt form | kräftskivor |
---|
Pluralis, bestemt form | kräftskivorna |
---|
Udtale | [kräfft-skiva] |
---|
-
krebsegilde
(højtider, traditioner, symboler)
eksempel
-
Kräftskiva kräver snapsvisor, haklappar och lustiga hattar
Et krebsegilde kræver snapseviser, hagesmække og sjove hatte
Lucia egennavn
Udtale | [lusia] |
---|
Sproglig herkomst | Lucia kan relateres til lux (lys) og Lucifer (djævelen, egtl. lysbringer), latin |
---|
-
Lucia
(højtider, traditioner, symboler)
eksempel
-
Att fira Lucia är en av de centrala ceremonierna i svensk kultur, men det är något oklart hur helgonet Lucia kom att spela en huvudroll. Det uråldriga Luciafirandet var först en herrgårdstradition, men blev folkligt på 1900-talet (nittonhundra-). Lucia har nu en funktion som ljusbärerska i den mörka vintern
Se også Luciadagen
At fejre Lucia er en af de centrale ceremonier i svensk kultur, men det er noget uklart, hvordan helgenet L. kom til at spille en hovedrolle. Den ældgamle L.fejring var først en herregårdstradition, men blev folkelig i 1900-tallet. L. har nu en funktion som lysbringerske i den mørke vinter
-
Lucia var en ung sicilianska som bestämde sig för att viga sitt liv åt Gud. Hon stack ut sina ögon för att ingen man skulle kunna förälska sig i henne. Pga. sin kristna tro blev hon arresterad, förföljd och slutligen avrättad
L. var en ung sicilianerinde der besluttede sig for at vie sit liv til Gud. Hun stak sine øjne ud for at ingen mand skulle kunne forelske sig i hende. Pga. sin kristne tro blev hun arresteret, forfulgt och sluttelig henrettet
luciatåg substantiv
Singularis, ubestemt form | luciatåg |
---|
Singularis, bestemt form | luciatåget |
---|
Pluralis, ubestemt form | luciatåg |
---|
Pluralis, bestemt form | luciatågen |
---|
Udtale | [lusia-tåg] |
---|
Synonym | luciatrupp |
---|
Se også | luciafest, lussefest |
---|
-
luciaoptog
(højtider, traditioner, symboler)
eksempel
-
Luciatåget består av tolv tärnor, Lucia, som går främst är den trettonde tärnan (ofta med utslaget hår under luciakronan). Efter följer stjärngossar som föreställer de tre vise männen. Bl.a. kan även Staffan (Stefanos) stalledräng (med eller utan fålar), pepparkaksgubbar och tomtenissar ingå. Att delta i Luciatåg kallas att lussa
Luciaoptoget består af tolv terner, L., som går forrest, er den trettende terne (ofte med udslået hår under luciakronen). Så følger L's pager, som forestiller de tre vise mænd. Bl.a. kan også indgå S. staldedreng (med eller uden fole), brunkagemænd og nisser. At deltage i L.optog kaldes at lusse
långfredagen substantiv singularis
Singularis, ubestemt form | - |
---|
Singularis, bestemt form | långfredagen |
---|
Udtale | [lång-fre-dag-en] |
---|
-
langfredag
(højtider, traditioner, symboler)
eksempel
-
Förr klädde sig många i svart för att markera sorg till följd av Jesu lidande och det fanns ett nöjesförbud. Affärer, biografer restauranger och danslokaler var därför stängda på långfredagen. Dagen blev lång och präglades av stillhet. Barnen, som var finklädda, fick inte leka. Måltiderna bestod av enkel mat eller fasta
Tidligere iførte mange sig i sort tøj for at markere sorg som følge af Jesu lidelser, og der fandtes et forbud mod forlystelser. Forretninger, biografer, restauranter og danselokaler var derfor lukkede langfredag. Dagen blev lang og var præget af stilhed. Børnene, som var i søndagstøj, fik ikke lov til at lege. Måltiderne bestod af enkel mad eller faste
Marie Bebådelsedag egennavn
-
Mariæ Bebudelsesdag
(højtider, traditioner, symboler)
eksempel
-
Sedan 1953 (nittonhundrafemtiotre) är Marie Bebådelsedag, den 25 mars, en helt vanlig dag - förr var det en helgdag
Siden 1953 er Mariæ Bebudelsesdag, den 25. marts, en helt almindelig dag (i Sverige) - tidligere var det en helligdag
midsommar substantiv
Singularis, ubestemt form | midsommar |
---|
Singularis, bestemt form | midsommaren/midsommarn |
---|
Pluralis, ubestemt form | midsomrar |
---|
Pluralis, bestemt form | midsomrarna |
---|
Udtale | [mid-såmmar, miss-såmmar] |
---|
-
midsommer, sankthans
(højtider, traditioner, symboler)
eksempel
-
Midsommar är Sveriges stora sommarfest. Urgamla seder och det gamla bondesamfundet har präglat midsommarfirandet. Rituell öldrickning, blot, sång, dans, ringlekar och kransbindning hör till. Midsommarstången, eller majstången, som kom från Tyskland på medeltiden skulle resas och det skulle städas och lövas ute och inne. Måltider kunde bestå av vitgröt och filbunke och allt man kunde bulla upp med. Vitgröten var en läckerhet kokt på mjölk i stället för vatten. Idag serverar vi hellre sill, färsk potatis och jordgubbar
Midsommer er S's store sommerfest. Ældgamle skikke og det gamle bondesamfund har præget midsommerfejringen. Rituel øldrikning, blot, sang, dans, ringlege og kransbinding hører med. Midsommerstangen, eller majstangen, som kom fra T. i middelalderen, skulle rejses, og der skulle gøres rent og pyntes med løv ude og inde. Måltider kunne bestå af hvidgrød og filbunke og alt hvad man kunne diske op med. Hvidgrøden var en lækkerhed kogt på mælk i stedet for vand. I dag spiser vi hellere sild, nye kartofler og jordbær
-
Svensk midsommar firas i slutet på sista veckan i juni
Den svenske midsommer fejres i slutningen af den sidste uge i juni
midsommarafton substantiv
Singularis, ubestemt form | midsommarafton |
---|
Singularis, bestemt form | midsommaraftonen |
---|
Pluralis, ubestemt form | midsommaraftnar |
---|
Pluralis, bestemt form | midsommaraftnarna |
---|
Udtale | [mid-såmmar-affton] |
---|
-
midsommeraften, sankthansaften
(højtider, traditioner, symboler)
eksempel
-
Vad ska du göra midsommarafton? - Jag har alla barnbarnen här och vi ska ner och dansa runt majstången
Hvad skal du lave midsommeraften? - Jeg har alle mine børnebørn her, vi skal hen og danse om majstangen
|