Kategori: grammatik, ordbøger, sprogvidenskab
gemination substantiv
Singularis, ubestemt form | gemination |
---|
Singularis, bestemt form | geminationen |
---|
Pluralis, ubestemt form | geminationer |
---|
Pluralis, bestemt form | geminationerna |
---|
Udtale | [gemminaschon] |
---|
-
gemination, fordobling/forlængning af en konsonant så den både er sidste lyd i en stavelse og første lyd i den efterfølgende stavelse
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
generisk adjektiv
Grundform | generisk |
---|
Neutrum | generiskt |
---|
Pluralis | generiska |
---|
Udtale | [jen-er-isk] |
---|
Sproglig herkomst | genus (pluralis genera)=slægt, art, latin |
---|
-
generisk, artsmæssig, vedrørende/tilhørende biologisk køn/art i sin helhed
(biologi)
eksempel
-
generel, artsbestemt, som gælder for/vedrører en hel gruppe/en hel kategori, som gælder i almindelighed
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
-
bruges i farmakologiske sammenhænge
-
bruges bl.a. om topdomæner på internettet, fx ".com"
(IT m.m.)
særlige udtryk
-
Generisk referens, referens till vem som helst (inte till någon specifik person)
Generisk reference, reference til hvem som helst (ikke til nogen specifik person)
genitiv substantiv
Singularis, ubestemt form | genitiv |
---|
Singularis, bestemt form | genitiven |
---|
Pluralis, ubestemt form | genitiver |
---|
Pluralis, bestemt form | genitiverna |
---|
Udtale | [jen-it-iv] |
---|
Se også | ackusativ, dativ, nominativ |
---|
-
genitiv, grammatisk kasus for et substantiv der udtrykker et ejendoms-/tilknytningsforhold
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
eksempel
-
Genitivexempel: handens fingrar, pojkens huvud, rummets fyra hörn, Agnes' väska
Genitiveksempler: håndens fingre, drengens hoved, stuens (rummets) fire hjørner, Agnes' taske
-
Gruppgenitiv
Om du behöver använda en gruppgenitiv - två eller flera ord/namn bildar en enhet - får bara det sista ledet genitivändelsen -s: Björn och Bennys populära musikal, första och andra våningens nya fönster. Men det kan rekommenderas att skriva om texten (dom nya fönstren på första och andra våningen)
Hvis du er nødt til at bruge en gruppegenitiv - to eller flere ord/navne danner en enhed - så er det kun det sidste led der får endelsen -s: Se eks. foroven!
genus substantiv
Singularis, ubestemt form | genus |
---|
Singularis, bestemt form | genuset |
---|
Pluralis, ubestemt form | genus |
---|
Pluralis, bestemt form | genusen |
---|
Udtale | [jen-uss] |
---|
Sproglig herkomst | genus (genitiv generis)=slægt, art, latin |
---|
-
genus, slægt
eksempel
-
socialt køn, kønsrolle
eksempel
-
Genus, engelskans gender, är ett begrepp som används för att förstå de föreställningar, idéer och handlingar som formar människans sociala kön
Se også gender
Genus, engelsk gender, er et begreb, der bruges for at forstå de forestillinger, idéer og handlinger, der former menneskets sociale køn
-
sproglig inddelingskategori, grammatisk køn/genus
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
eksempel
-
Bil och cykel har samma genus (dengenus), hus och tak har samma genus (detgenus)
Se også femininum, maskulinum, neutrum, utrum
Bil och cykel har det samme grammatiske køn (fælleskøn), hus og tag har det samme grammatiske køn (intetkøn)
-
På svenska har ett substantiv ett visst genus. Men en del substantiv har både n-genus och t-genus, t.ex. en, ett poäng och en, ett test. Det kallas vacklande genus. Substantiv som betecknar ämnen och liknande, men som man också kan få portionsvis, kan ibland ha t-genus för ämnet och n-genus för portionen. Ofta används ett öl när man talar om vätskan, men en öl när man menar ’ett glas öl’. Kemiska ämnen kan ha n- eller t-genus: en, ett aceton, en, ett vaselin
På svensk har et substantiv (navneord) et vist grammatisk køn. Men nogle substantiver har både n-genus og t-genus, fx 'en, ett poäng' og 'en, ett test'. Det kaldes vaklende genus. Substantiver der betegner masse eller andet materiale og som også kan fås portionsvis, kan have t-genus for materialet og n-genus for portionen, fx 'ett öl' om væsken, men 'en öl' om et glas øl. Kemiske stoffer kan have både og, fx 'en, ett aceton' og 'en, ett vaselin'
genusändelse substantiv
Singularis, ubestemt form | genusändelse |
---|
Singularis, bestemt form | genusändelsen |
---|
Pluralis, ubestemt form | genusändelser |
---|
Pluralis, bestemt form | genusändelserna |
---|
Udtale | [jen-us-ännd-else] |
---|
-
kønsendelse
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
eksempel
-
Vi har i svenskan möjlighet att skilja mellan maskulinum och femininum i adjektivets bestämda form. I exemplen 'den lyckliga änkan' och 'den lycklige änkemannen' är genusändelsen respektive -a och -e
På svensk er det muligt at skelne mellem maskulinum og femininum, når det drejer sig om adjektivets bestemte form. I eksemplerne 'den lyckliga änkan' og 'den lycklige änkemannen' er kønsendelsen henholdsvis -a og -e
germanism substantiv
Singularis, ubestemt form | germanism |
---|
Singularis, bestemt form | germanismen |
---|
Pluralis, ubestemt form | germanismer |
---|
Pluralis, bestemt form | germanismerna |
---|
Udtale | [jerrm-an-issm] |
---|
-
germanisme, tysk ord/udtryk der optræder i et andet sprog
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
eksempel
-
Heidi har varit här i landet i mer än trettio år, men hennes språk är fullt av germanismer
H. har været her i landet i mere end tredive år, men hendes sprog er fuldt af germanismer
glidljud substantiv
Singularis, ubestemt form | glidljud |
---|
Singularis, bestemt form | glidljudet |
---|
Pluralis, ubestemt form | glidljud |
---|
Pluralis, bestemt form | glidljuden |
---|
Udtale | [glid-jud] |
---|
ett/en-skifte | Dette substantiv bøjes med ‘ett’ på svensk, men med ‘en’ på dansk (som fx ett fel – en fejl) |
---|
-
glidelyd, halvvokal (fonetik)
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
glidning substantiv
Singularis, ubestemt form | glidning |
---|
Singularis, bestemt form | glidningen |
---|
Pluralis, ubestemt form | glidningar |
---|
Pluralis, bestemt form | glidningarna |
---|
Udtale | [glid-ning] |
---|
-
glidning
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
eksempel
-
Åsa forskar i ordens betydelseglidning (betydelseförskjutning, betydelseförändring)
Å. forsker i ordenes betydningsovergang
-
det at glide
eksempel
|