|
Kategori: grammatik, ordbøger, sprogvidenskab
ä substantiv
| Singularis, ubestemt form | ä |
|---|
| Singularis, bestemt form | ä:et/ä:t |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | ä/ä:n |
|---|
| Pluralis, bestemt form | ä:na/ä:en |
|---|
| Udtale | [ä] |
|---|
-
æ, bogstavet æ, nummer 28 i alfabetet
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
eksempel
-
Bokstaven Ä är ursprungligen en sammanskrivning av A och E till Æ. Senare placerades ett litet e över A. Detta e reducerades så smånigom till två prickar
Bogstavet Ä er oprindeligt en sammenskrivning af A og E. Senere placerede man et lille e oven over A. Dette e blev efterhånden reduceret til to prikker
ä-ljud substantiv
| Singularis, ubestemt form | ä-ljud |
|---|
| Singularis, bestemt form | ä-ljudet |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | ä-ljud |
|---|
| Pluralis, bestemt form | ä-ljuden |
|---|
| Udtale | [ä-jud] |
|---|
-
svensk ä-lyd
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
eksempel
-
Ett brett ä-ljud kallas ibland för Täby-ä. Ett mycket brett ä-ljud kallas för beteshagens vokal!
En bred ä-lyd kaldes sommetider for et Täby-ä. En meget bred ä-lyd kaldes for græsgangenes vokal (brægende lyd, mæe)
ändelse substantiv
| Singularis, ubestemt form | ändelse |
|---|
| Singularis, bestemt form | ändelsen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | ändelser |
|---|
| Pluralis, bestemt form | ändelserna |
|---|
| Udtale | [ännd-else] |
|---|
-
endelse, slutstavelse, suffiks
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
eksempel
-
Svenska och danska substantiv har inte alltid samma ändelser, t.ex. bräda, brädan; stol, stolar
Svenske og danske substantiver (navneord) har ikke altid de samme endelser: fx bræt, brættet; stol, stole
-
En av de vanligaste efternamnsändelserna är -son. Ungefär två en halv miljon svenskar har efternamn som slutar på -son - Andersson, Nilsson, Persson m.fl. Ändelser på - in ger också signal om t.ex. efternamn - Collin, Dahlin, Rubin m.fl.
En af de mest almindelige, svenske efternavnsendelser er -son. Omtrent to en halv million svenskere har efternavne, der ender på -son - Andersson, Nilsson, Persson m.fl. Endelser på -in signalerer også fx efternavn - Collin, Dahlin, Rubin m.fl.
-
Ändelsen -is förekommer ytterst ofta i svenska ord. Den markerar avslappnat språkbruk: dagis, friskis, kompis, svettis osv.
Endelsen -is er yderst almindelig i svenske ord. Den markerer en afslappet sprogbrug; børnehave/vuggestue, frisk/sund/fitness, kammerat, svedig m.m.
ögonrim substantiv
| Singularis, ubestemt form | ögonrim |
|---|
| Singularis, bestemt form | ögonrimmet |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | ögonrim |
|---|
| Pluralis, bestemt form | ögonrimmen |
|---|
| Udtale | [ög-onn-rimm] |
|---|
-
rim med ord som ser ud til at rime, men ikke gør det pga udtalen
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
eksempel
-
Blomma (bloumma) och komma (kåmma) är ett ögonrim, men blomma och lomma är det inte
Svensk blomst og svensk komme er et øjenrim, men svensk blomma (=blomst) og svensk lomma (=lomme; lunte, traske) er det ikke
öppningsfras substantiv
| Singularis, ubestemt form | öppningsfras |
|---|
| Singularis, bestemt form | öppningsfrasen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | öppningsfraser |
|---|
| Pluralis, bestemt form | öppningsfraserna |
|---|
| Udtale | [öppn-ings-fras] |
|---|
| Se også | öppningsreplik |
|---|
-
åbningsfrase, indledende frase ved fx samtale
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
eksempel
-
'Så roligt att ...' och 'vi har visst träffats förr ...' är öppningsfraser. Men det är inte alltid lätt att hitta den rätta frasen. När man t.ex. ser en intressant kille så kan det svåraste momentet ibland vara öppningsfrasen
'Hvor hyggeligt at ...' og 'vi har vist mødt hinanden før ...' er åbningsfraser. Men det er ikke altid nemt at finde den rigtige frase. Når man fx møder en interessant fyr, så kan det vanskeligste moment sommetider være åbningsfrasen
överklivning substantiv
| Singularis, ubestemt form | överklivning |
|---|
| Singularis, bestemt form | överklivningen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | överklivningar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | överklivningarna |
|---|
| Udtale | [över-kliv-ning] |
|---|
| Synonym | enjambemang |
|---|
-
det at en frase fra en verselinje fortsætter til den næste
(grammatik, ordbøger, sprogvidenskab)
|
