Sprogbro

Fästningen Sveaborgs kapitulation 1808 (artonhundraåtta) mitt under kriget mot Ryssland är fortfarande ett mysterium i svensk historia. I enlighet med den svenska krigsplanen sattes en stark garnison in på Sveaborg och fältarmén retirerade mot norr. Tanken var att senare inleda ett motanfall med Sveaborg som brohuvud. Men fästningen kapitulerade i maj samma år. Ansvarig för beslutet var kommendanten C. O. Cronstedt som kom att gå till historien som förrädaren på Sveaborg

Fæstningen S's kapitulation 1808 midt under krigen mod Rusland er stadigvæk et mysterium i svensk historie. Ifølge den svenske krigsplan indsattes en stærk garnison på S., og felthæren retirerede mod nord. Tanken var, at senere indlede et modangreb med S. som brohoved. Men fæstningen kapitulerede i maj samme år. Ansvarlig for beslutningen var kommandanten C. O. C., som kom at gå til historien som forræderen på S. (Sverige mistede Finland 1809)

Sveaborg togs upp på Världsarvslistan år 1991 (nittonhundranittioett) med motivering att fästningen representerar sin tids militärarkitektur i Europa. Sveaborg byggdes med finansiellt stöd från Frankrike som 'Sveas borg' mot Ryssland

S. blev optaget på Unescos Verdensarvsliste i 1991 med motiveringen at fæstnigen repræsenterer sin tids militærarkitektur i E. S. blev bygget med finansiel støtte fra Frankrig som 'S's borg' mod Rusland

Grundläggaren av Svenska Filminstitutet var Harry Schein som också reformerade produktionen av film i Sverige. Under hans tid som direktör skapades det filmer av högsta karat, en slags guldålder med regissörer som Ingmar Bergman, Jan Troell och Bo Widerberg

Grundlæggeren af S. F. var H. S., som også reformerede produktionen af film i S. I hans tid som direktør blev der skabt film af høj karar, en slags guldalder med instruktører som I. B., J. T. og B. W. (H. S. 1924-2006, østriger, ingeniør, svensk forfatter, kolumnist, debattør, filmkritiker; ved 7. uddeling af 'Guldbaggen' blev han tildelt titlen 'Juryns Specialbagge')

Den svenske konge Gustav Adolf involverade sig i kriget, men dog på slagfältet. Dödsdagen firas fortfarande och på själva dagen säljer många konditorier en slags kaka med en Gustav Adolf-medaljong

Den svenske konge G.A. blandede sig i krigen, men døde på slagmarken. Dødsdagen højtideligholdes stadigvæk, og den dag sælger mange bagere en slags kage med en G.A.-medaljon (Gustav II Adolf f. 1594, død 6. november 1632)

Karl X Gustaf, han som tågade över tillfrusna Lilla och Stora Bält i syfte att hota Köpenhamn, avlöste Carl Gustaf Wrangel som fältmarskalk i Trettioåriga kriget

K. X G., ham der marcherede over de tilfrosne Bælter med det formål at true København, afløste C. G. W. som feltmarskal i Trediveårskrigen (K. X G. 1622-60; marchen over Lillebælt og Storebælt i 1658)

Kalmarunionen var en personalunion mellan kungarikena Danmark, Norge och Sverige. Unionen omfattade Finland, Island, Grönland, Färöarna, Orkneyöarna och Shetlandsöarna. Efter att Sverige lämnade unionen, blev Danmark och Norge kvar i personalunionen fram till 1814 (artonhundrafjorton)

Kalmarunionen var en personalunion mellem kongerigerne D., N. og S. Unionen indbefattede F., I., Grønland, Færøerne, Orkneyøerne og Shetlandsøerne. Efter at S. forlod unionen, forblev D. og N. i personalunionen frem til 1814

Den svensk-norska unionen 1814-1905 (artonhundrafjorton-nittonhundrafem) var en politisk union

Den svensk-norske union 1814-1905 var en politisk union

Anna Lindh var jurist och utrikesminister. Hon knivhöggs av Mijailo Mijailović den 10 september 2003 (tjugohundratre) på NK i centrala Stockholm och avled morgonen därpå på Karolinska sjukhuset. Anna Lindh sågs som en av Göran Perssons främsta efterträdare som partiledare för socialdemokraterna. Hennes största engagemang gällde internationella samarbets- och solidaritetsfrågor samt miljöfrågor

A. L. var jurist og udenrigsminister. Hun blev knivmyrdet af M. M. den 10. september 2003 på NK i det centrale S. og døde næste morgen på K. sygehuset. A. L. blev betragtet som en af G. P's fremmeste efterfølgere som partileder for socialdemokraterne. Hendes største engagement gjaldt internationale samarbejds- og solidaritetsspørgsmål samt miljøspørgsmål (A. L. 1957-2003, jurist, miljöminister, urikesminister 1998-2003; NK, Nordiska Kompaniet, kendt varehus)

Omkring en miljon svenskar utvandrade till USA i slutet på 1800-talet (artonhundra-). Orsakerna till emigrationen var framför allt bristen på odlingsbar jord, arbetslöshet, religiös förföljelse och flykt undan värnplikt. Läs Vilhelm Mobergs utvandrarserie!

Cirka en million svenskere udvandrede til USA i slutningen af 1800-tallet. Grunden til emigrationen skyldtes fremmest manglen på dyrkbar jord, arbejdsløshed, religiøs forfølgelse og flugt fra værnepligten. Læs V. M's bøger om udvandrerne (til USA) (V.M. 1898-1973)

Hur ska man få folket att stanna i det egna landet, att inte bli utvandrare? I dag beräknas nästan lika många amerikaner vara av svenskt påbrå som det bor folk i Sverige

Hvordan skal man få folket til at blive i deres eget land, at ikke blive udvandrere? I dag regner man med, at næsten lige så mange amerikanere er af svensk afstamning, som der bor mennesker i S.

På 1980-talet (nittonhundraåttio-) försökte staten lösa problemen med den förlustbringande varvsindustrin, vilket kom att resultera i omfattande omstruktureringar och nedläggningar. Öresundsvarvet i Landskrona lades ned i vad som då var Sveriges största arbetsplatsnedläggning där nästan två tusen förlorade jobben. Eriksberg och Lindholmen i Göteborg lades ned ganska omgående. Götaverken och Kockums kunde behålla viss verksamhet, om än med ständiga nedskärningar av arbetsstyrkan. Även det stora Uddevallavarvet lades ned

I 1980erne prøvede staten at løse problemerne med den tabsgivende værftsindustri, noget som resulterede i omfattende omstruktureringer og nedlægninger. Ö.værftet i L. blev nedlagt i hvad der den gang var S's største arbejdspladsnedlægning, hvor næsten to tusind mistede deres job. E. og L. i G. blev nedlagt temmelig omgående. G.værkerne og K. beholdt en vis virksomhed, selv om der var stadige nedskæringer af arbejdsstyrken. Også det store U.værk blev nedlagt (Öresundsvarvet nedlagt 1981. Værftskrisen, del af svensk industrihistorie)