Kategori: svensk historia
rösträtt substantiv
Singularis, ubestemt form | rösträtt |
---|
Singularis, bestemt form | rösträtten |
---|
Pluralis, ubestemt form | - |
---|
Pluralis, bestemt form | - |
---|
Udtale | [rösst-rätt] |
---|
Se også | valrätt |
---|
-
stemmeret
(svensk historia)
eksempel
-
Svenska kvinnor får rösträtt 1921 (nittonhundratjugoett). Intåget i politiken gjorde också avtryck i språket
Svenske kvinder får stemmeret i 1921. Indtoget i politikken satte (sig) også spor i sproget
-
Elin Wägner var en socialt engagerad kvinnosakskvinna. Mest känd är hon för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt och för att hon var med och grundade Rädda Barnen
Se også pennskaft
E. W. var en socialt engageret kvindesagskvinde. Mest kendt er hun for sit engagement for kvinders stemmeret, og for at hun var med til at grundlægge Red Barnet (E.W. 1882-1949, forf., journalist, feminist, medlem af Det Svenske Akademi)
Sametinget egennavn
-
Sametinget, folkevalgt organ fra 1992
(svensk historia)
eksempel
-
Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament. Det övergripande uppdraget är att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige. Tinget sammanträder i Jokkmokk
S. er både en statslig myndighed og et folkevalgt samisk parlament. Det overordnede opdrag er at overvåge spørgsmål, der drejer sig om samisk kultur i S. Tinget træder sammen i J. (byområde i Norrbottens län, Lappland)
sjökrig substantiv
Singularis, ubestemt form | sjökrig |
---|
Singularis, bestemt form | sjökriget |
---|
Pluralis, ubestemt form | sjökrig |
---|
Pluralis, bestemt form | sjökrigen |
---|
Udtale | [schö-krig] |
---|
ett/en-skifte | Dette substantiv bøjes med ‘ett’ på svensk, men med ‘en’ på dansk (som fx ett fel – en fejl) |
---|
-
søkrig
(svensk historia)
eksempel
-
I Det stora nordiska kriget slogs man till lands och till sjöss. Efter flera sjöslag mellan svenskar och danskar i Östersjön (Sverige hade ju besittningar i Nordtyskland) flyttade sjökriget sig till den svenska kattegattkusten. Här spelade den norsk-danske sjöhjälten Tordenskiold en dominerande roll. Han angrep svenskarna på många fronter och bidrog till att sabotera Sveriges försök på att erövra Norge
I Den Store Nordiske Krig sloges man til lands og til søs. Efter flere søslag mellem svenskere og danskere i Østersøen (S. havde jo besiddelser i N.) flyttede søkrigen sig til den svenske kattegatkyst. Her
spillede den norsk-danske søhelt T. en dominerende rolle. Han angreb svenskerne på mange fronter og bidrog til at sabotere S's forsøg på at erobre N. (Den Store Nordiske Krig 1700-21; Peter W. Tordenskiold 1650-1720, begravet i Holmens Kirke)
skuldkänsla substantiv
Singularis, ubestemt form | skuldkänsla |
---|
Singularis, bestemt form | skuldkänslan |
---|
Pluralis, ubestemt form | skuldkänslor |
---|
Pluralis, bestemt form | skuldkänslorna |
---|
Udtale | [skulld-tjännsla] |
---|
-
skyldfølelse
(svensk historia)
eksempel
-
När kriget tog slut upstod skuldkänslor i Sverige för att vi inte gjort mer för Finland, ett grannland. Dessa känslor avtog dock, inte minst på grund av att Finland överlevt som självständigt land, och att Norden åter var fredligt. Men borde Sverige ha hållit sig utanför? Boken "Landet utanför" skildrar bl.a. hur svenskarnas liv gestaltade sig under det första krigsåret
Da krigen sluttede, opstod der skyldfølelser i S., fordi vi ikke havde gjort mere for F., et naboland. Disse følelser aftog efterhånden, ikke mindst fordi F. overlevede som selvstændigt land, og fordi der atter var fredeligt i N. Men burde S. have holdt sig udenfor? Bogen "Landet udenfor" skildrer bl.a. hvordan svenskernes liv formede sig under det første krigsår (Henrik Berggren, historiker, "Landet utanför: Sverige och kriget 1939-40")
Skåneland egennavn
Udtale | [skåne-lannd] |
---|
Synonym | Skåne |
---|
-
Skåneland, dvs. de gamle østdanske landskaber Skåne, Halland, Blekinge og Bornholm
(svensk historia)
eksempel
-
Förr var det skånska landet danskt land. 1658 (sextonhundrafemtioåtta) blev det svenskt krigsbyte och alla senare försök på att ta bytet tillbaka har hittills misslyckats. En resa i Skåneland är således en resa bland otaliga kvarlevor från den danska tiden och kulturen
Før var det skånske land dansk land. I 1658 blev det svensk krigsbytte, og alle senere forsøg på at generobre byttet, er indtil videre slået fejl. En rejse i S. er således en rejse blandt utallige levn fra den danske tid og kultur (Læs historikeren, forfatteren Palle Laurings Danmark i Skåne 1957)
slag substantiv
Singularis, ubestemt form | slag |
---|
Singularis, bestemt form | slaget |
---|
Pluralis, ubestemt form | slag |
---|
Pluralis, bestemt form | slagen |
---|
Udtale | [slag] |
---|
-
(hårdt) slag, hug
eksempel
-
Ett slag i huvudet och flera knytnävsslag i magen
Se også smäll, stöt
Et slag i hovedet og flere knytnæveslag i maven (mavepustere)
-
om slag der lyder, høres, føles, heftig rytmisk bevægelse m.m.
eksempel
-
Plötsligt hördes det ett kraftig slag på porten
Pludselig hørte vi lyden af et kraftigt slag på porten
-
När kyrkklockan slagit sex slag sätter vi oss till middagsbordet
Når kirkeklokken har slået seks slag, sætter vi os til bords
-
Under et normalt liv slår ett hjärta ungefär 3 miljarder slag
I løbet af et normalt liv slår hjertet omtrent 3 milliarder slag
-
slag, kamp, batalje, træfning
(svensk historia)
eksempel
-
Blodiga slag har utkämpats mellan svenskar och danskar. Slaget vid Lund i december 1676 (sextonhundrasjuttiosex) är ett av de blodigste slagen i Norden. Karl XI vann slaget, men förlusten av manskap var kolossal på bägge sidor
Se også batalj, drabbning, strid
Blodige slag (krige) er blevet udkæmpet mellem svenskere og danskere. Slaget ved Lund i december 1676 er et af de blodigste slag i Norden. K. XI vandt slaget, men tabstallene på begge sider var kolossale (Den Skånske Krig; Karl XI, svensk konge)
-
bevægelse (langs/rundt noget)
eksempel
-
kort stund, øjeblik
eksempel
-
pludselig begivenhed, noget afgørende
eksempel
-
hårdt slag/modgang, slagtilfælde eller lign.
(sygdom, helse, lægevidenskab, medicin m.m.)
eksempel
-
Leni sitter i rullstol, hon har drabbats av slag
L. sidder i kørestol, hun er blevet ramt af et slagtilfælde
-
hårdt slag mod en eller anden genstand (om musikalske og idrætslige sammenhænge)
eksempel
-
opslag, revers
eksempel
særlige udtryk
-
Få slag
Blive meget forbavset og også lidt vred
-
Göra slag i saken
Ikke vente længere, men beslutte sig nu
-
Slå ett slag för något
Slå et slag for noget, gøre reklame for noget, få folk til at interessere sig for noget
-
Skrämma slag på någon
Skræmme nogen, gøre nogen meget bange
-
Vara i slag; Vara ur slag
Være i form; Ikke være i form
-
Ett slag i ansiktet
Et slag i ansigtet, en grov krænkelse, en skuffende optræden m.m.
-
Et slag i luften
Et slag i luften, et halvhjertet forsøg
-
Ett slag under bältet
Et slag under bæltestedet
-
I ett slag, med ett slag
Meget pludseligt
-
Slag i slag
Slag i slag, tæt efter hinanden
-
På slaget tolv (två, sex, sju m.m.)
På slaget tolv (to, seks, syv m.m.)
spion substantiv
Singularis, ubestemt form | spion |
---|
Singularis, bestemt form | spionen |
---|
Pluralis, ubestemt form | spioner |
---|
Pluralis, bestemt form | spionerna |
---|
Udtale | [spioun] |
---|
Se også | informant, meddelare |
---|
Sproglig herkomst | via tysk Spion og fransk espion, fra italiensk spione, afledt af spia=spion, efterretning, af germansk oprindelse, beslægtet med spejde, spå , italiensk |
---|
-
spion, agent, person der bedriver spionage mod stat/myndighed/konkurrerende firma
(svensk historia)
eksempel
-
En av svensk historias största spionskandaler började när den allra värste spionen Stig Bergling greps i Israel 1979 (nittonhundrasjuttionio) och senare dömdes till livstids fängelse för att ha spionerat på Sverige åt bl.a. Sovjetunionen
En af svensk histories største spionskandaler begyndte, da den allerværste spion S. B. blev grebet i I. i 1979 og senere blev dømt til fængsel på livstid for at have spioneret på bl.a. S. for S's regning (S. B. 1937-2015, forf. til bogen "Aldrig mere fri")
-
person der indhenter oplysninger om fakta der kan afgøre en kamp til egen fordel
(sport, spil og leg)
eksempel
-
E. F. är landslaget hemliga spion inför ödesmötet med Tyskland i fotbolls-VM. Han läser mycket fotboll på nätet och är duktig på tyska. Han drar i de trådar han har för att reda ut vad som sker i den tyska truppen (hemlig scout, hemlig VM-scout)
E.F. er landsholdet hemmelige spion i skæbnekampen med T. i fodbold-VM. Han læser meget om fodbold på nettet og er dygtig til tysk. Han trækker i de tråde, han har, for at finde ud af hvad der sker hos det tyske mandskab (hemmelig spejder, hemmelig VM-spejder)
sammensatte udtryk
-
industrispion; kontraspion; polisspion
industrispion; kontraspion; politispion
-
spionaffär; spionroman (spionthriller); spionsatellit
spionaffære; spionroman; spionsatellit
stormning substantiv
Singularis, ubestemt form | stormning |
---|
Singularis, bestemt form | stormningen |
---|
Pluralis, ubestemt form | stormningar |
---|
Pluralis, bestemt form | stormningarna |
---|
Udtale | [stårrm-ning] |
---|
Se også | Roskilde |
---|
-
stormløb, pludseligt/voldsomt militært angreb på en befæstet stilling (også i overført betydning)
(svensk historia)
eksempel
-
Stormningen av Köpenhamn, som var tänkt att krossa Danmark och avgöra kampen om herraväldet i Norden, slutade med ett blodigt fiasko
Stormen på København som var planlagt for at knuse D. og afgøre kampen om herredømmet i N., endte som et blodigt fiasko (Karl X Gustav 1622-1660; konge af Sverige 1654-60 forsøgte sig med et stormløb på Kbh. i 1659, men led nederlag og døde noget senere, kun 37 år gammel)
|