Sprogbro

Den svenske konge Gustav Adolf involverade sig i kriget, men dog på slagfältet. Dödsdagen firas fortfarande och på själva dagen säljer många konditorier en slags kaka med en Gustav Adolf-medaljong

Den svenske konge G.A. blandede sig i krigen, men døde på slagmarken. Dødsdagen højtideligholdes stadigvæk, og den dag sælger mange bagere en slags kage med en G.A.-medaljon (Gustav II Adolf f. 1594, død 6. november 1632)

Karl X Gustaf, han som tågade över tillfrusna Lilla och Stora Bält i syfte att hota Köpenhamn, avlöste Carl Gustaf Wrangel som fältmarskalk i Trettioåriga kriget

K. X G., ham der marcherede over de tilfrosne Bælter med det formål at true København, afløste C. G. W. som feltmarskal i Trediveårskrigen (K. X G. 1622-60; marchen over Lillebælt og Storebælt i 1658)

Anna Lindh var jurist och utrikesminister. Hon knivhöggs av Mijailo Mijailović den 10 september 2003 (tjugohundratre) på NK i centrala Stockholm och avled morgonen därpå på Karolinska sjukhuset. Anna Lindh sågs som en av Göran Perssons främsta efterträdare som partiledare för socialdemokraterna. Hennes största engagemang gällde internationella samarbets- och solidaritetsfrågor samt miljöfrågor

A. L. var jurist og udenrigsminister. Hun blev knivmyrdet af M. M. den 10. september 2003 på NK i det centrale S. og døde næste morgen på K. sygehuset. A. L. blev betragtet som en af G. P's fremmeste efterfølgere som partileder for socialdemokraterne. Hendes største engagement gjaldt internationale samarbejds- og solidaritetsspørgsmål samt miljøspørgsmål (A. L. 1957-2003, jurist, miljöminister, urikesminister 1998-2003; NK, Nordiska Kompaniet, kendt varehus)

Omkring en miljon svenskar utvandrade till USA i slutet på 1800-talet (artonhundra-). Orsakerna till emigrationen var framför allt bristen på odlingsbar jord, arbetslöshet, religiös förföljelse och flykt undan värnplikt. Läs Vilhelm Mobergs utvandrarserie!

Cirka en million svenskere udvandrede til USA i slutningen af 1800-tallet. Grunden til emigrationen skyldtes fremmest manglen på dyrkbar jord, arbejdsløshed, religiøs forfølgelse og flugt fra værnepligten. Læs V. M's bøger om udvandrerne (til USA) (V.M. 1898-1973)

Hur ska man få folket att stanna i det egna landet, att inte bli utvandrare? I dag beräknas nästan lika många amerikaner vara av svenskt påbrå som det bor folk i Sverige

Hvordan skal man få folket til at blive i deres eget land, at ikke blive udvandrere? I dag regner man med, at næsten lige så mange amerikanere er af svensk afstamning, som der bor mennesker i S.

På 1980-talet (nittonhundraåttio-) försökte staten lösa problemen med den förlustbringande varvsindustrin, vilket kom att resultera i omfattande omstruktureringar och nedläggningar. Öresundsvarvet i Landskrona lades ned i vad som då var Sveriges största arbetsplatsnedläggning där nästan två tusen förlorade jobben. Eriksberg och Lindholmen i Göteborg lades ned ganska omgående. Götaverken och Kockums kunde behålla viss verksamhet, om än med ständiga nedskärningar av arbetsstyrkan. Även det stora Uddevallavarvet lades ned

I 1980erne prøvede staten at løse problemerne med den tabsgivende værftsindustri, noget som resulterede i omfattende omstruktureringer og nedlægninger. Ö.værftet i L. blev nedlagt i hvad der den gang var S's største arbejdspladsnedlægning, hvor næsten to tusind mistede deres job. E. og L. i G. blev nedlagt temmelig omgående. G.værkerne og K. beholdt en vis virksomhed, selv om der var stadige nedskæringer af arbejdsstyrken. Også det store U.værk blev nedlagt (Öresundsvarvet nedlagt 1981. Værftskrisen, del af svensk industrihistorie)

Skotten i Ådalen kallas händelseförloppet kring en arbetskonflikt på ett sågverk där fem personer sköts ihjäl av militär som stod under polismans befäl. Händelsen delade Sverige i två läger, ett borgerligt och ett vänsterinriktat, om vems skuld det var att tragedin inträffade. Händelserna blev centrala för den svenska arbetarrörelsen och anses vara avgörande för att socialdemokraterna vann det följande valet, vilket blev början på ett fyrtiofyraårigt socialdemokratiskt regeringsinnehav

Skuddene i Å. kalder man det der skete ved en arbejdskonflikt på et savverk, hvor fem personer blev skudt af militæret der var under politiets kommando. Begivenhederne delte S. i to lejre, en borgerlig og en venstreorienteret, om hvis skyld det var, at det blev en tragedie. Begivenhederne blev centrale for den svenske arbejderbevægelse og menes at være afgørende for at socialdemokraterne vandt det efterfølgende valg, noget som blev begyndelsen til fireogfyrre års socialdemokratisk regeringsmagt (Ådalsbegivenhederne, maj 1931. Monument blev rejst i 1981)