Sprogbro

Vanliga felstavningar är t.ex. alldrig, hårddra, låneord, majonäs och omständig

Almindelige stavefejl ser man fx i: 'aldrig, hårdra, lånord, majonnäs' og 'omständlig' (disse svenske ord er korrekt stavet)

En freudiansk felsägning är ett begrepp inom psykologin: en person avser att säga ett ord men av misstag säger ett annat

En freudiansk fortalelse er et begreb inden for psykologien: en person har til hensigt at sige et ord, men kommer fejlagtigt til at sige et andet

Många feminina substantiv slutar på -a på svenska, t.ex. hårfrisörska, skånska, kvinna, i pluralis är ändelsen -or , dvs. hårfrisörskor, skånskor, kvinnor

Mange feminine substantiver (navneord) ender på -a på svensk (damefrisør, kvinde, skånsk kvinde), i pluralis er den svenske endelse -or

Orden prins, ryttare, äventyrare m.fl. har också en feminin form: prinsessa, ryttarinna, äventyrska, även om substantiviska femininformer blir allt mindre vanliga

De svenske ord prins, rytter, eventyrer m. fl. har også en feminin form, selv om substantiviske feminformer bliver alt mindre almindelige

Femininum som grammatiskt genus finns egentligen inte i svenskan, det finns däremot i tyskan (t.ex. die Hand) och i franskan (t.ex. la guerre)

Femininum som grammatisk køn findes egentlig ikke på svensk, det findes derimod på tysk og på fransk

Ändelser som betecknar femininum (kvinor) i svenskan är idag mer eller mindre vanliga: -essa (prinsessa), -inna (kvinna, väninna), -is (direktris), -issa (abbedissa, poetissa), -ska (förestånderska, -ös (dansös)

Endelser, der betegner femininum (kvinder) på svensk, er i dag mer eller mindre almindelige (svarer til de danske -esse, -inde, -ice, -isse, -erske, -euse)

En fennicism kan vara ett lånord från finskan, en felaktig, grammatisk form eller en sammanblandning av ett finskt och ett inhemskt uttryck

En fennicisme kan være et låneord fra finsk, en forkert, grammatisk form eller en sammenblanding af et finsk og et lokalt udtryk af