Sprogbro

Svastikan har använts inom flera historiska kulturer oberoende av varandra

Svastikaet er blevet brugt i flere forskellige kulturer uafhængige af hinanden

Ohyggliga likheter mellan svastikan och hammaren och skäran

Uhyggelige ligheder mellem hagekorset og hammeren og seglet

Berömda svenskor som inte lever mer är Heliga Birgitta, drottning Kristina, Selma (Lagerlöf), Astrid (Lindgren) och Birgit Nilsson

Berømte svenske kvinder, der ikke lever mere, er Den Hellige Birgitta, dronning K., Selma, Astrid og B. N. (i dagens Sverige nævnes Selma og Astrid ofte kun ved fornavn)

År 2009 blev svenska genom lag huvudspråk i Sverige

I 2009 blev der stadfæstet en lov om svensk som hovedsprog i S.

Tala en vacker svenska

Tale et smukt svensk

Svenska för utländska studenter Se også poäng

Svenskkursus for udenlandske studerende (kan indgå i en svensk universitetseksamen; giver 20 poäng)

Har svenskan påverkat andra språk? - Jodå, finskan (sänky=säng), ryskan (ombudsman med ryska bokstäver) och tyskan (knäckebrot=knäckebröd) t.ex.

Har svensk påvirket andre sprog? - Jo, finsk, russisk og tysk fx

Folkuniversitetet har ett svenskprov för utländsk vårdpersonal, i synnerhet för personer som kommer från länder utanför EU-området

Folkeuniversitetet har en svenskprøve for udenlandsk plejepersonale, især for personer der kommer fra lande uden for EU-området

Sviskon är en slags plommon - ofta torkade

Svesker er en slags blommer - ofte tørrede

Mannen som jag skuggade gjorde plötsligt en sväng åt vänster och försvann in i en port Se også gir, krök

Manden, som jeg skyggede, drejede pludselig til venstre og forsvandt ind i en port

Jag tar svängen om Systemet

Jeg går lige ind på S. (Systembolaget, Vin- och Spritcentralen)

Ett band med ett bra sväng

Et band med god rytme

Ska vi ta oss en sväng (svängom, svängrunda)?

Ska' vi danse?

Det är snösvängen som sköter snöskottningen

Det er den kommunale snerydning, der fjerner sneen fra gaderne

Psyksvängen, socialsvängen och vårdsvängen är (oftast) ironiska uttryck

Ironiske betegnelser for det psykiatriske behandlingssystem, det sociale system og plejesystemet