Sprogbro

För att särskilja det egentliga språket från andra signaler, som också betyder något för tolkningen av en viss situation, talar man om extralingvistiska signaler: Kläder, frisyr, sminkning, smycken samt kroppsliga uttryck som hållning, gester, miner, sätt att titta eller undvika ögonkontakt

For at adskille det egentlige sprog fra andre signaler, som også betyder noget for tolkningen af en vis situation, taler man om ekstralingvistiske signaler: Tøj, frisure, makeup, smykker samt kropslige udtryk som holdning, gestus, miner, måde at kigge på en eller undgå øjenkontakt

F är sjätte bokstaven i alfabetet. F härstammar eventuellt från en egyptisk hieroglyf som betecknade begreppet huggorm

F er det sjette bogstav i alfabetet. F er oprindeligt måske en egyptisk hieroglyf, der betegnede begrebet hugorm

Bokstaven f uttalas i vissa namn och varumärken som v, t.ex. Selma Lagerlöf är en världskändis

Bogstavet f udtales i visse navne og varemærker som v, fx S. Lagerlöf (udt. lagerløv) er kendt over hele verden

Vanliga felstavningar är t.ex. alldrig, hårddra, låneord, majonäs och omständig

Almindelige stavefejl ser man fx i: 'aldrig, hårdra, lånord, majonnäs' og 'omständlig' (disse svenske ord er korrekt stavet)

En freudiansk felsägning är ett begrepp inom psykologin: en person avser att säga ett ord men av misstag säger ett annat

En freudiansk fortalelse er et begreb inden for psykologien: en person har til hensigt at sige et ord, men kommer fejlagtigt til at sige et andet

Många feminina substantiv slutar på -a på svenska, t.ex. hårfrisörska, skånska, kvinna, i pluralis är ändelsen -or , dvs. hårfrisörskor, skånskor, kvinnor

Mange feminine substantiver (navneord) ender på -a på svensk (damefrisør, kvinde, skånsk kvinde), i pluralis er den svenske endelse -or

Orden prins, ryttare, äventyrare m.fl. har också en feminin form: prinsessa, ryttarinna, äventyrska, även om substantiviska femininformer blir allt mindre vanliga

De svenske ord prins, rytter, eventyrer m. fl. har også en feminin form, selv om substantiviske feminformer bliver alt mindre almindelige

Femininum som grammatiskt genus finns egentligen inte i svenskan, det finns däremot i tyskan (t.ex. die Hand) och i franskan (t.ex. la guerre)

Femininum som grammatisk køn findes egentlig ikke på svensk, det findes derimod på tysk og på fransk

Ändelser som betecknar femininum (kvinor) i svenskan är idag mer eller mindre vanliga: -essa (prinsessa), -inna (kvinna, väninna), -is (direktris), -issa (abbedissa, poetissa), -ska (förestånderska, -ös (dansös)

Endelser, der betegner femininum (kvinder) på svensk, er i dag mer eller mindre almindelige (svarer til de danske -esse, -inde, -ice, -isse, -erske, -euse)