Kategori: religion, mytologi, folketro
nationalhelgon substantiv
Singularis, ubestemt form | nationalhelgon |
---|
Singularis, bestemt form | nationalhelgonet |
---|
Pluralis, ubestemt form | nationalhelgon |
---|
Pluralis, bestemt form | nationalhelgonen |
---|
Udtale | [natt-schon-al-hellg-onn] |
---|
ett/en-skifte | Dette substantiv bøjes med ‘ett’ på svensk, men med ‘en’ på dansk (som fx ett fel – en fejl) |
---|
-
nationalhelgen
(religion, mytologi, folketro)
eksempel
-
Erik den Helige var en kristen kung i Sverige på 1100-talet (elvahundra-). Han omtalas som landets nationalhelgon, men har aldrig blivit helgonförklarad av påven
Erik den Hellige var en kristen konge i S. i 1100-tallet. Han omtales som landets nationalhelgen, men er aldrig blevet kanoniseret af paven
nattvard substantiv
Singularis, ubestemt form | nattvard |
---|
Singularis, bestemt form | nattvarden |
---|
Pluralis, ubestemt form | nattvarder |
---|
Pluralis, bestemt form | nattvarderna |
---|
Udtale | [natt-vard] |
---|
-
nadver
(religion, mytologi, folketro)
eksempel
-
Jesus' sista nattvard med sina lärjungar måste tveklöst vara världens mest kända middagsbjudning. Man satt tretton till bords, vilket har bidragit till att tretton betraktas som ett olyckstal
Jesu sidste nadver med sine disciple må helt sikkert være verdens mest kendte middagsselskab. Man sad tretten til bords, noget som har bidraget til, at tretten betragtes som et ulykkestal
-
Högmässa med nattvardsgång och många nattvardsgäster (nattvardsgudstjänst)
Højmesse med altergang og mange nadvergæster (nadvergudstjeneste)
naturbesjälning substantiv
Singularis, ubestemt form | naturbesjälning |
---|
Singularis, bestemt form | naturbesjälningen |
---|
Pluralis, ubestemt form | - |
---|
Pluralis, bestemt form | - |
---|
Udtale | [nat-ur-be-schäl-ning] |
---|
-
naturbesjæling
(religion, mytologi, folketro)
eksempel
-
I naturbesjälningen ses naturen och dess företeelser (stenar, vatten, jord, berg m.m.) som levande väsen - en tro som är vanlig bland naturfolk och i utomeuropeiska religioner
I naturbesjælingen ses naturen og dens fænomener (sten, vand, jord, bjerg m.m.) som levende væsener - en almindelig tro blandt naturfolk og i ikke-europæiske religioner
naturdyrkan substantiv
Singularis, ubestemt form | naturdyrkan |
---|
Singularis, bestemt form | naturdyrkan |
---|
Pluralis, ubestemt form | - |
---|
Pluralis, bestemt form | - |
---|
Udtale | [nat-ur-dyrrk-an] |
---|
Synonym | animism |
---|
-
animism, troen på at alting har en sjæl
(religion, mytologi, folketro)
naturreligion substantiv
Singularis, ubestemt form | naturreligion |
---|
Singularis, bestemt form | naturreligionen |
---|
Pluralis, ubestemt form | naturreligioner |
---|
Pluralis, bestemt form | naturreligionerna |
---|
Udtale | [nat-ur-re-lij-ion] |
---|
-
naturreligion
(religion, mytologi, folketro)
naturväsen substantiv
Singularis, ubestemt form | naturväsen |
---|
Singularis, bestemt form | naturväsendet |
---|
Pluralis, ubestemt form | naturväsen |
---|
Pluralis, bestemt form | naturväsenden |
---|
Udtale | [nat-ur-väsen] |
---|
-
overnaturligt væsen der iflg. folketroen findes i naturen
(religion, mytologi, folketro)
eksempel
-
Vittror, vättar, tomtar, troll och älvor är några vanliga naturväsen
Skovfruer, vætter, nisser, trolde og elverpiger er nogle almindelige naturvæsener
nirvana substantiv
Singularis, ubestemt form | nirvana |
---|
Singularis, bestemt form | nirvanat |
---|
Pluralis, ubestemt form | - |
---|
Pluralis, bestemt form | - |
---|
Udtale | [nirrvana] |
---|
Sproglig herkomst | fra sanskrit nirvana=udslukkelse, sanskrit |
---|
-
nirvana, det endelige mål for religiøs stræben iflg. buddhismen
(religion, mytologi, folketro)
-
sted/tilstand med uendelig lykke/uforstyrret fred, paradis
|