|
Kategori: grammatik, sproglige kategorier, ordbøger, sprogvidenskab m.m.
å substantiv
| Singularis, ubestemt form | å |
|---|
| Singularis, bestemt form | å:et/å:t |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | å/å:n |
|---|
| Pluralis, bestemt form | å:na/å:en |
|---|
| Udtale | [å] |
|---|
-
bogstavet å
(grammatik, sproglige kategorier, ordbøger, sprogvidenskab m.m.)
eksempel
-
Å skrevs ursprungligen aa. Då tecknet övergick till ett å-ljud, placerades det sista a:et över det första. Senare förenklades detta lilla a till den nuvarande ringen
Da udtalen af det oprindelige aa blev til en å-lyd, placerede man det sidste a oven over det første. På et senere tidspunkt blev dette lille a lavet om til den nuværende ring
ä substantiv
| Singularis, ubestemt form | ä |
|---|
| Singularis, bestemt form | ä:et/ä:t |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | ä/ä:n |
|---|
| Pluralis, bestemt form | ä:na/ä:en |
|---|
| Udtale | [ä] |
|---|
-
æ, bogstavet æ
(grammatik, sproglige kategorier, ordbøger, sprogvidenskab m.m.)
eksempel
-
Bokstaven Ä är ursprungligen en sammanskrivning av A och E till Æ. Senare placerades ett gement e över A. Detta e reducerades så smånigom till två prickar
Bogstavet Ä er oprindeligt en sammenskrivning af A og E. Senere placerede man et lille e oven over A. Dette e blev efterhånden reduceret til to prikker
ä-ljud substantiv
| Singularis, ubestemt form | ä-ljud |
|---|
| Singularis, bestemt form | ä-ljudet |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | ä-ljud |
|---|
| Pluralis, bestemt form | ä-ljuden |
|---|
| Udtale | [ä-jud] |
|---|
-
svensk ä-lyd
(grammatik, sproglige kategorier, ordbøger, sprogvidenskab m.m.)
eksempel
-
Ett brett ä-ljud kallas ibland för Täby-ä. Ett mycket brett ä-ljud kallas för beteshagens vokal!
En bred ä-lyd kaldes sommetider for et Täby-ä. En meget bred ä-lyd kaldes for græsgangenes vokal (brægende lyd, mæe)
ändelse substantiv
| Singularis, ubestemt form | ändelse |
|---|
| Singularis, bestemt form | ändelsen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | ändelser |
|---|
| Pluralis, bestemt form | ändelserna |
|---|
| Udtale | [ännd-else] |
|---|
-
endelse, slutstavelse, suffiks
(grammatik, sproglige kategorier, ordbøger, sprogvidenskab m.m.)
eksempel
-
Svenska och danska substantiv har inte alltid samma ändelser, t.ex. bräda, brädan; stol, stolar
Svenske og danske substantiver (navneord) har ikke altid de samme endelser: fx bræt, brættet; stol, stole
-
En av de vanligaste efternamnsändelserna är -son. Ungefär två en halv miljon svenskar har efternamn som slutar på -son - Andersson, Nilsson, Persson m.fl. Ändelser på - in ger också signal om t.ex. efternamn - Collin, Dahlin, Rubin m.fl.
En af de mest almindelige, svenske efternavnsendelser er -son. Omtrent to en halv million svenskere har efternavne, der ender på -son - Andersson, Nilsson, Persson m.fl. Endelser på -in signalerer også fx efternavn - Collin, Dahlin, Rubin m.fl.
ögonrim substantiv
| Singularis, ubestemt form | ögonrim |
|---|
| Singularis, bestemt form | ögonrimmet |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | ögonrim |
|---|
| Pluralis, bestemt form | ögonrimmen |
|---|
| Udtale | [ög-onn-rimm] |
|---|
-
rim med ord som ser ud til at rime, men ikke gør det pga udtalen
(grammatik, sproglige kategorier, ordbøger, sprogvidenskab m.m.)
eksempel
-
Blomma (bloumma) och komma (kåmma) är ett ögonrim, men blomma och lomma är det inte
Svensk blomst og svensk komme er et øjenrim, men svensk blomma (=blomst) og svensk lomma (=lomme; lunte, traske) er det ikke
öppningsfras substantiv
| Singularis, ubestemt form | öppningsfras |
|---|
| Singularis, bestemt form | öppningsfrasen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | öppningsfraser |
|---|
| Pluralis, bestemt form | öppningsfraserna |
|---|
| Udtale | [öppn-ings-fras] |
|---|
-
åbningsfrase, indledende frase ved fx samtale
(grammatik, sproglige kategorier, ordbøger, sprogvidenskab m.m.)
eksempel
-
'Så roligt att ...' och 'vi har visst träffats förr ...' är öppningsfraser. Men det är inte alltid lätt att hitta den rätta frasen. När man t.ex. ser en intressant kille så kan det svåraste momentet ibland vara öppningsfrasen
'Hvor hyggeligt at ...' og 'vi har vist mødt hinanden før ...' er åbningsfraser. Men det er ikke altid nemt at finde den rigtige frase. Når man fx møder en interessant fyr, så kan det vanskeligste moment sommetider være åbningsfrasen
|
