Sprogbro

I (syd)skånska dialekter och i götamålen används maskulinumformen lelle (lille), t.ex. lelle far, den lelle pojken, den lelle nallen

I (syd)skånske dialekter og i 'götamål' bruges maskulinumformen 'lelle', fx 'lelle' far, den 'lelle' dreng, den 'lelle' bamse

Ursprungligen har lengräddad använts om bakverk som inte stått tillräckligt länge i ugnen och därför är alltför mjukt och lent i konsistensen. Ordet är fortfarande gångbart. Men i modern tid används lengräddad dock mest om personer och djur som har svårt att fatta

Oprindeligt blev 'lengräddad' brugt om bagværk, der ikke havde stået tilstrækkeligt længe i ovnen og derfor er lidt blødt og 'lent' i konsistensen. Ordet er stadigvæk gangbart. Men i moderne tid bruges ordet mest om personer og dyr som har det svært med at forstå noget (se næste eks.!)

Också Sara Lidman har använt sig av ordet lengräddad. I romanen "Den underbare mannen" mumlas det om en piga, som har för lite oppe i toppen (skallen) och är lite efterbliven Se også bakom (adj.), trögtänkt

Også S. L. har benyttet sig af ordet 'lengräddad'. I romanen "Den vidunderlige mand" bliver der mumlet om en tjenestepige, som har for lidt oppe i hovedet, og som er noget tilbagestående (tungt fattende) (S.L. 1923-2004, sprogligt banebrydende 'västerbottnisk' forf., debattør, agitator; S.L. gengivet som kendt skulptur, og i S. Derkerts vægrelieffer)

I Astrid LIndgrens böcker är Emil känd som 'en rekkti luver'. Andra uttryck som kan användas är lymmel, filur, rackarpojke (rackarunge), eller till och med illmarig person, bedragare, ohederlig människa

I A. L's bøger er Emil kendt som 'en rigtig luver' . Andre udtryk der kan bruges er lømmel, filur, ballademager, eller ovenikøbet en underfundig person, bedrager, uhæderligt menneske