Sproglig herkomst: skånsk
snotta sig verbum
Infinitiv | snotta sig |
---|
Præsens | snottar sig |
---|
Imperfektum | snottade sig |
---|
Participium | snottat sig |
---|
Udtale | [snåtta sej] |
---|
Sproglig herkomst | skånsk |
---|
-
skynde sig
(hverdagssprog/slang)
spettekaka substantiv
Singularis, ubestemt form | spettekaka |
---|
Singularis, bestemt form | spettekakan |
---|
Pluralis, ubestemt form | spettekakor |
---|
Pluralis, bestemt form | spettekakorna |
---|
Udtale | [spette-kaka] |
---|
Se også | spett, upplandskubb |
---|
Sproglig herkomst | spedekaga, spiddekaga, spiddekage, skånsk |
---|
-
særlig kegleformet fødselsdags- og bryllupskage bagt på spid
(brød, boller, kager m.m.)
eksempel
-
Spettekakan, en skånsk företeelse, kom sannolikt till landet på 1600-talet (sextonhundra-) genom vandrande gesäller
Spettekagen, en skånsk foreteelse, kom sandsynligvis til landet i 1600-tallet med vandrende håndværkere
-
Ägg, socker och potatismjöl är några av ingredienserna i spettekakan. Den garneras i regel med kristyr
Æg, sukker og kartoffelmel er nogle af ingredienserne i 'spidkagen'. Den garneres i regel med glasur
spicken adjektiv
Grundform | spicken |
---|
Neutrum | spicket |
---|
Pluralis | spickna |
---|
Udtale | [spikken] |
---|
Sproglig herkomst | skånsk |
---|
-
røget, tørret eller saltet
(mad, madlavning)
eksempel
-
En spicken skinka är en skånsk specialitet, en fläskköttsprodukt som först torrsaltats och sedan kallrökts Smaken blir därmed såväl salt som rökt
En speget skinke er en skånsk specialitet, et svinekødsprodukt som først er blevet tørsaltet og bagefter koldrøget. Smagen bliver dermed såvel salt som røget
spickesill substantiv
Singularis, ubestemt form | spickesill |
---|
Singularis, bestemt form | spickesillen |
---|
Pluralis, ubestemt form | spickesillar |
---|
Pluralis, bestemt form | spickesillarna |
---|
Udtale | [spikke-sill] |
---|
Synonym | spicken sill |
---|
Sproglig herkomst | skånsk |
---|
-
spegesild, salt sild der er meget salt
(fisk m.m.)
spis substantiv
Singularis, ubestemt form | spis |
---|
Singularis, bestemt form | spisen |
---|
Pluralis, ubestemt form | - |
---|
Pluralis, bestemt form | - |
---|
Udtale | [spis] |
---|
Sproglig herkomst | skånsk |
---|
-
spise, føde, mad, næring
(ældre udtryk)
eksempel
-
Ordet spis har invandrat från Tyskland - lågtyskt pisel med betydelsen rum med värmeinrättning. S:et i början av ordet har antagligen lagts till genom påverkan från spis=något att äta
Ordet spis er indvandret fra T. - plattysk pisel med betydningen værelse med varmeforsyning. S:et i begyndelsen af ordet er formodentlig blevet tilføjet under påvirkning fra spis=noget at spise
-
Hämtmat är en jättegammal sak. Förr var det inte så vanligt med kök, men det fanns varianter på hämtmat. En serveringsform som senare dök upp i städerna var spiskvarteren där matplatser kunde abonneras av återkommande gäster
Mad ud af huset er en ældgammel sag. Før var det ikke så almindeligt med køkkener, men der fandtes varianter af ud-af-huset mad. En serveringsform, der dukkede op i byerne var 'spisekvartererne', hvor pladser kunne bestilles af faste abonnenter
-
Smaklig spis! - säger restauratören till sina gäster
Velbekomme! - siger restauratøren til sine gæster
spralla verbum
Infinitiv | spralla |
---|
Præsens | sprallar |
---|
Imperfektum | sprallade |
---|
Participium | sprallat |
---|
Udtale | [spralla] |
---|
Synonym | sprattla |
---|
Sproglig herkomst | skånsk |
---|
-
være sprælsk, sprælle, rende, slå sig løs, danse m.m.
(hverdagssprog/slang)
eksempel
-
Efter maten spelades det musik och gästerna sprallade runt på gräsmattan
Efter maden blev der spillet musik, og gæsterne dansede rundt på græsplænen, slog sig løs
ströga verbum
Infinitiv | ströga |
---|
Præsens | strögar |
---|
Imperfektum | strögade |
---|
Participium | strögat |
---|
Udtale | [ströga] |
---|
Sproglig herkomst | skånsk |
---|
-
spadsere på Strøget (et eller andet sted)
eksempel
|