Sprogbro

Omkring en miljon svenskar utvandrade till USA i slutet på 1800-talet (artonhundra-). Orsakerna till emigrationen var framför allt bristen på odlingsbar jord, arbetslöshet, religiös förföljelse och flykt undan värnplikt. Läs Vilhelm Mobergs utvandrarserie!

Cirka en million svenskere udvandrede til USA i slutningen af 1800-tallet. Grunden til emigrationen skyldtes fremmest manglen på dyrkbar jord, arbejdsløshed, religiøs forfølgelse og flugt fra værnepligten. Læs V. M's bøger om udvandrerne (til USA) (V.M. 1898-1973)

Hur ska man få folket att stanna i det egna landet, att inte bli utvandrare? I dag beräknas nästan lika många amerikaner vara av svenskt påbrå som det bor folk i Sverige

Hvordan skal man få folket til at blive i deres eget land, at ikke blive udvandrere? I dag regner man med, at næsten lige så mange amerikanere er af svensk afstamning, som der bor mennesker i S.

I Växjö, mitt i Småland, ligger Utvandrarnas hus. Det är ett museum som återberättar den massiva utvandring, då svenskar i tiotusental lämnade Sverige bakom sig för gott för att söka lyckan i Amerika, där de hört att det fanns massor av yta att bygga bo på, och brukbar jord att odla i. Detta var under en tid i Sverige då livet var ett evigt slit och den vardagliga kampen mest gick ut på hårt arbete för att överleva de långa, obarmhärtiga vintrarna.

I V., midt i S., ligger Udvandrenes Hus. Det er et museum, hvor den massive udvandring genfortælles - den gang da svenskere i titusinder forlod S. for altid for at prøve lykken i A., hvorfra de havde hørt, at der fandtes masser af områder hvor man kunne bygge huse og dyrke anvendelig jord. Dette skete i en tid i S. hvor livet var hårdt arbejde, og den daglige kamp mestendels gik ud på at overleve de lange ubarmhjertige vintre (Udvandringen foregik specielt i den anden halvdel af 1800-tallet og begyndelsen af 1900-tallet; Växjö, stiftsby i Småland)

Den stora utvandringen från Sverige från mitten av 1800-talet (artonhundra-) och fram till 1930 (nittonhundratrettio) har satt djupa spår i landets utveckling

Den store udvandring fra S. fra midten af 1800-tallet frem til 1930 har efterladt sig dybe spor i landets udvikling

På 1980-talet (nittonhundraåttio-) försökte staten lösa problemen med den förlustbringande varvsindustrin, vilket kom att resultera i omfattande omstruktureringar och nedläggningar. Öresundsvarvet i Landskrona lades ned i vad som då var Sveriges största arbetsplatsnedläggning där nästan två tusen förlorade jobben. Eriksberg och Lindholmen i Göteborg lades ned ganska omgående. Götaverken och Kockums kunde behålla viss verksamhet, om än med ständiga nedskärningar av arbetsstyrkan. Även det stora Uddevallavarvet lades ned

I 1980erne prøvede staten at løse problemerne med den tabsgivende værftsindustri, noget som resulterede i omfattende omstruktureringer og nedlægninger. Ö.værftet i L. blev nedlagt i hvad der den gang var S's største arbejdspladsnedlægning, hvor næsten to tusind mistede deres job. E. og L. i G. blev nedlagt temmelig omgående. G.værkerne og K. beholdt en vis virksomhed, selv om der var stadige nedskæringer af arbejdsstyrken. Også det store U.værk blev nedlagt (Öresundsvarvet nedlagt 1981. Værftskrisen, del af svensk industrihistorie)

Gustav III instiftade Vasaorden 1772 (sjuttonhundrasjuttiotvå). Den delas ut till personer som arbetat förtjänstfullt inom en rad olika områden, bl.a. industri, konst, lantbruk, undervisning

G. III indstiftede Vasaordenen i 1772. Den tildeles personer, der har gjort en fortjenstfuld indsats inden for en række forskellige områder, bl.a. industri, kunst, landbrug, undervisning

Vasaorden är en svensk kungaslup som anvands av kungahuset vid särskilda ceremoniella begivenheter Se også slup

V. er en svensk kgl. chalup, der bruges af kongehuset ved særlige ceremonielle begivenheder

Allmän värnplikt infördes 1901 (nittonhundraett). 2017 (tjugohundrasjutton) återinför regeringen skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt. Det innebär att Sverige nu ska tillämpa alla delar av lagen om totalförsvarsplikt igen. Lagen gäller lika för både kvinnor och män

Almindelig værnepligt blev indført i 1901. I 2017 genindførte regeringen forpligtelsen at melde sig til at aftjene værnepligten og gennemføre grunduddannelsen med værnepligt. Det indebærer, at S. nu skal praktisere alle dele af loven om total forsvarspligt igen. Loven gælder både for kvinder og mænd

i Westfaliska Freden fick Sverige kontroll över nästan alla Östersjöns floder och viktiga hamnstäder samt delar av Pommern, städerna Wismar och Elbing. I krigsskadestånd fick Sverige 5 miljoner riksdaler som ersättning för krigsinsatsen i Tyskland. Svenska armén fick behålla sitt krigsbyte. Den svenska drottningen Kristina fick en plats i den tyska riksdagen, och Sverige fick rätt att upprätta universitet i de tyska besittningarna. Freden bekräftade Sveriges nyvunna status som en stormakt i norra Europa

I Den Westfalske Fred fik S. kontrollen over næsten alle Østersøens floder og vigtige havnebyer samt dele af P., byerne W. og E. krigsskadeerstatning fik S. 5 millioner rigsdaler i erstatning for krigsindsatsen i T. Den svenske hær fik lov til at beholde sit krigsbytte. Den svenske dronning K. fik en plads i den tyske rigsdag, og S. fik lov til at oprette universiteter i de tyske besiddelser. Freden bekræftede S's nyvundne status som en stormagt i det nordlige E. s

Skotten i Ådalen kallas händelseförloppet kring en arbetskonflikt på ett sågverk där fem personer sköts ihjäl av militär som stod under polismans befäl. Händelsen delade Sverige i två läger, ett borgerligt och ett vänsterinriktat, om vems skuld det var att tragedin inträffade. Händelserna blev centrala för den svenska arbetarrörelsen och anses vara avgörande för att socialdemokraterna vann det följande valet, vilket blev början på ett fyrtiofyraårigt socialdemokratiskt regeringsinnehav

Skuddene i Å. kalder man det der skete ved en arbejdskonflikt på et savverk, hvor fem personer blev skudt af militæret der var under politiets kommando. Begivenhederne delte S. i to lejre, en borgerlig og en venstreorienteret, om hvis skyld det var, at det blev en tragedie. Begivenhederne blev centrale for den svenske arbejderbevægelse og menes at være afgørende for at socialdemokraterne vandt det efterfølgende valg, noget som blev begyndelsen til fireogfyrre års socialdemokratisk regeringsmagt (Ådalsbegivenhederne, maj 1931. Monument blev rejst i 1981)