Sprogbro

På Skärtorsdagen rider påskhäxan iväg på sin kvast till gästabud med Djävulen på Blåkulla men återvänder på Påskdagen - allt enligt folktron

Skærtorsdag rider påskeheksen på sin kost afsted til gæstebud hos Djæv(e)len på Bloksbjerg, men vender tilbage Påskedag

Förr pyntade vi påskrisen med pappersblommor eller pappersremsor med små verser på. Sedan dekorerade vi riset med färggranna fjädrar, men nu har denna tradition ifrågasatts. Allt fler väljer färgglada ulltussar i stället för fjädrar, efter att Djurens rätt larmat om att kalkoner plockas levande bara för att vi ska få ha det påskfint

Før pyntede vi påskerisene med papirsblomster eller papirsstrimler med små vers på. Senere pyntede vi med farverige fjer, men nu er der sat spørgsmålstegn ved denne tradition. Flere og flere vælger farverige uldtudser i stedet for fjedre, efter at Dyrenes Ret har slået larm om at kalkuner plukkes levende, bare fordi vi vil lave påskehygge

Ursprungligen avlossade man påsksmällare för att skrämma iväg påskkär(ringen)

Oprindeligt affyrede man kanonslag i påsken for at skræmme påskeheksen og jage hende væk

Att skänka bort påskägg är en gammal sedvänja. Äggen skulle i så fall vara vackert målade och dekorerade . Att ge varandra påskägg på påskafton är en europeisk sed, i varje fall sedan 1700-talet (sjuttonhundra-)

At forære nogen påskeæg er en gammel skik. Æggene skulle i så tilfælde være smukt malede og dekorerede. At give hinanden påskeæg påskeaften er en europæisk skik, siden 1700-tallet i hvert fald

Barn idag barn gillar godisfyllda påskägg, dom flesta tycker även det är roligt att leta efter ägg i trädgården, i skogen och liknande

Børn i dag elsker påskeæg der er fyldt med slik, de fleste synes også det er sjovt at lede efter æg i haven, i skoven og lignende

Riksäpplet är ett guldklot med ett kors överst som kungen, eller drottningen bär vid sin kröning - riksäpplet i vänsterhanden och spiran i högerhanden Se også regalier

Rigsæblet er en guldkugle med et kors øverst som kongen, eller dronningen, bærer ved sin kroning - rigsæblet i venstre hånd og sceptret i den højre

Riksäpplet har använts av härskare sedan tidig medeltid som symbol för kunglig makt och herravälde. Kristna härskare anammade seden med klot och kors och prydde klotet med band som delade äpplet i tre delar (Europa, Asien och Afrika). Korset symboliserade Guds makt och äpplet symboliserade jorden eller kungariket (världsherraväldet)

Rigsæblet er blevet brugt af herskere siden tidlig middelealder som symbol for kongelig magt og herrevælde. Kristne herskere antog skikken med kugle og kors og smykkede guldkuglen med bånd som delte æblet i tre dele. Korset symboliserede Guds magt, æblet symboliserede jorden eller kongeømmmet (verdensherrevældet) ('Rigsæbleskikken' stammer fra de østromerske kejsere som i 400-talet e.Kr. lod sig afbilde, bl.a. på mønter med en kugle i den venstre hånd som tegn på deres verdensherredømme)

Riksäpplet var ett regalskepp, dvs. ett av örlogsflottans största skepp under stormaktstiden. I Skånska krigets inledningsskede deltog "Riksäpplet" i det för svenskarna katastrofala sjöslaget mot en dansk-nederländsk flotta vid Ölands södra udde. Efter slaget ankrade "Riksäpplet" i örlogshamnen i Dalarö. På natten blåste en hård storm upp. "Riksäpplet" slet sig från sina förtöjningar, fick kraftig slagsida och sjönk strax söder om Aspön Se også stormaktstiden

"Rigsæblet" var et regalskib, dvs. et af flådens største skibe under stormagtstiden. I begyndelsen af Den Skånske Krig deltog "Rigsæblet" i det for svenskerne katastrofale søslag mod en dansk-nederlandsk flåde ved Ølands sydlige odde. Efter slaget ankrede "Rigsæblet" i ørlogshavnen i D. Om natten blæste der en hård storm op. "Rigsæblet" rev sig løs fra sine fortøjninger, fik slagside og sank straks syd for Aspøen (Den Skånske Krig 1675-79)