Sprogbro

Förr pyntade vi påskrisen med pappersblommor eller pappersremsor med små verser på. Sedan dekorerade vi riset med färggranna fjädrar, men nu har denna tradition ifrågasatts. Allt fler väljer färgglada ulltussar i stället för fjädrar, efter att Djurens rätt larmat om att kalkoner plockas levande bara för att vi ska få ha det påskfint

Før pyntede vi påskerisene med papirsblomster eller papirsstrimler med små vers på. Senere pyntede vi med farverige fjer, men nu er der sat spørgsmålstegn ved denne tradition. Flere og flere vælger farverige uldtudser i stedet for fjedre, efter at Dyrenes Ret har slået larm om at kalkuner plukkes levende, bare fordi vi vil lave påskehygge

Ursprungligen avlossade man påsksmällare för att skrämma iväg påskkär(ringen)

Oprindeligt affyrede man kanonslag i påsken for at skræmme påskeheksen og jage hende væk

Att skänka bort påskägg är en gammal sedvänja. Äggen skulle i så fall vara vackert målade och dekorerade . Att ge varandra påskägg på påskafton är en europeisk sed, i varje fall sedan 1700-talet (sjuttonhundra-)

At forære nogen påskeæg er en gammel skik. Æggene skulle i så tilfælde være smukt malede og dekorerede. At give hinanden påskeæg påskeaften er en europæisk skik, siden 1700-tallet i hvert fald

Barn idag barn gillar godisfyllda påskägg, dom flesta tycker även det är roligt att leta efter ägg i trädgården, i skogen och liknande

Børn i dag elsker påskeæg der er fyldt med slik, de fleste synes også det er sjovt at lede efter æg i haven, i skoven og lignende

Riksäpplet är ett guldklot med ett kors överst som kungen, eller drottningen bär vid sin kröning - riksäpplet i vänsterhanden och spiran i högerhanden Se også regalier

Rigsæblet er en guldkugle med et kors øverst som kongen, eller dronningen, bærer ved sin kroning - rigsæblet i venstre hånd og sceptret i den højre

Riksäpplet har använts av härskare sedan tidig medeltid som symbol för kunglig makt och herravälde. Kristna härskare anammade seden med klot och kors och prydde klotet med band som delade äpplet i tre delar (Europa, Asien och Afrika). Korset symboliserade Guds makt och äpplet symboliserade jorden eller kungariket (världsherraväldet)

Rigsæblet er blevet brugt af herskere siden tidlig middelealder som symbol for kongelig magt og herrevælde. Kristne herskere antog skikken med kugle og kors og smykkede guldkuglen med bånd som delte æblet i tre dele. Korset symboliserede Guds magt, æblet symboliserede jorden eller kongeømmmet (verdensherrevældet) ('Rigsæbleskikken' stammer fra de østromerske kejsere som i 400-talet e.Kr. lod sig afbilde, bl.a. på mønter med en kugle i den venstre hånd som tegn på deres verdensherredømme)

Riksäpplet var ett regalskepp, dvs. ett av örlogsflottans största skepp under stormaktstiden. I Skånska krigets inledningsskede deltog "Riksäpplet" i det för svenskarna katastrofala sjöslaget mot en dansk-nederländsk flotta vid Ölands södra udde. Efter slaget ankrade "Riksäpplet" i örlogshamnen i Dalarö. På natten blåste en hård storm upp. "Riksäpplet" slet sig från sina förtöjningar, fick kraftig slagsida och sjönk strax söder om Aspön Se også stormaktstiden

"Rigsæblet" var et regalskib, dvs. et af flådens største skibe under stormagtstiden. I begyndelsen af Den Skånske Krig deltog "Rigsæblet" i det for svenskerne katastrofale søslag mod en dansk-nederlandsk flåde ved Ølands sydlige odde. Efter slaget ankrede "Rigsæblet" i ørlogshavnen i D. Om natten blæste der en hård storm op. "Rigsæblet" rev sig løs fra sine fortøjninger, fik slagside og sank straks syd for Aspøen (Den Skånske Krig 1675-79)

I katolska kyrkan är skärtorsdagen en reningsdag. Det var också den dag då Jesus åt den sista måltiden med sina tolv lärjungar

I den katolske kirke er Skærtorsdag en renselsesdag. Det var også den dag hvor Jesus spiste det sidste måltid med sine tolv disciple

Skärtorsdagen är inte en helgdag och inte en röd dag. Men vissa arbetsplatser stänger tidigare ändå

Skærtorsdag i Sverige er ikke en helligdag og ikke en rød dag. Men nogle arbejdspladser lukker alligevel tidligere

Tigern är ett kattdjur

Tigeren er et kattedyr, kattelignende rovdyr

En tiger till målvakt

En målmand på eliteniveau

'En svensk tiger' var det budskap som symboliserade den vaksamhetskampanj som bedrevs i Sverige under andra världskriget. Syftet med bilden av tigern tillsammans med texten 'En svensk tiger' var dubbelt. För det första uppmanades befolkningen att tiga om svenska angelägenheter för att inte skada Sverige. För det andra skulle en vanlig svensk uppfattas som stark, smidig och lite farlig, precis som tigern, i den rådande situationen. Bilden spreds i tusentals exemplar till caféer, tågkupéer, restauranger, företag. Man såg den på resväskor, brevpapper och kuvert. Den fanns även som nålmärke

'En svensk tiger' var det budskab som symboliserede den 'årvågenhedskampagne', som man drev i S. under 2. verdenskrig. Formålet med billedet af tigeren sammen med teksten 'En svensk tiger' var dobbelt. For det første opfordrede man befolkningen til tavshed mhp svenske forhold for ikke at skade S. For det andet skulle en almindelig svensker ses som stærk, smidig og lidt farlig, ligesom tigeren, i den rådende situation. Billedet blev spredt i tusindvis af eksemplarer i catéer, togkupéer, restauranter, virksomheder. Man så det på kufferter, brevpapir og kuverter. Det fandtes som nål til knaphullet (1941, starten på 'Årvågenhedskampagnen'. Da S. var omgivet af krigsførende eller okkuperede lande ansås kampagnen for yderst vigtig, selv om der var svenskere, bl.a. politologen Herbert Tingsten, som kaldte den for 'neutralitetsidioti')