|
I alt 2798 ord
avståndstagande substantiv
| Singularis, ubestemt form | avståndstagande |
|---|
| Singularis, bestemt form | avståndstagandet |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | avståndstaganden |
|---|
| Pluralis, bestemt form | avståndstagandena |
|---|
| Udtale | [av-stånnds-tag-ande] |
|---|
| ett/en-skifte | Dette substantiv bøjes med ‘ett’ på svensk, men med ‘en’ på dansk (som fx ett fel – en fejl) |
|---|
-
afstandtagen, det at udtrykke sin uenighed/fordømmelse af en sag/en person
eksempel
avståndsverkan substantiv
| Singularis, ubestemt form | avståndsverkan |
|---|
| Singularis, bestemt form | avståndsverkann |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | avståndsverkanr |
|---|
| Pluralis, bestemt form | avståndsverkanrna |
|---|
| Udtale | [av-stånnds-värrk-an] |
|---|
-
afstandseffekt
avstå till (åt) någon uregelmæssigt verbum
| Infinitiv | avstå till (åt) någon |
|---|
| Præsens | avstår till (åt) någon |
|---|
| Imperfektum | avstod till (åt) någon |
|---|
| Participium | avstått till (åt) någon/avstådd till (åt) någon |
|---|
| Udtale | [av-stå] |
|---|
-
overlade, overrække
eksempel
avställa verbum
| Infinitiv | avställa |
|---|
| Præsens | avställa |
|---|
| Imperfektum | avställdes |
|---|
| Participium | avställts |
|---|
| Udtale | [av-ställa] |
|---|
| Synonym | ställa av |
|---|
-
lukke af for, afregistrere, sætte til side
avställning substantiv
| Singularis, ubestemt form | avställning |
|---|
| Singularis, bestemt form | avställningen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | avställningar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | avställningarna |
|---|
| Udtale | [av-ställ-ning] |
|---|
-
det at stille noget væk, af vejen, til side
-
midlertidig afregistrering af køretøjer
eksempel
avställningsyta substantiv
| Singularis, ubestemt form | avställningsyta |
|---|
| Singularis, bestemt form | avställningsytan |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | avställningsytor |
|---|
| Pluralis, bestemt form | avställningsytorna |
|---|
| Udtale | [av-ställ-nings-yta] |
|---|
-
frasætningsplads (fx køkkenbord)
avstämma verbum
| Infinitiv | avstämma |
|---|
| Præsens | avstämmer |
|---|
| Imperfektum | avstämde |
|---|
| Participium | avstämt/avstämd |
|---|
| Udtale | [av-stämma] |
|---|
| Synonym | stämma av |
|---|
-
afstemme, tilpasse
-
afstemme, kontrollere (fx beregninger)
eksempel
avstämning substantiv
| Singularis, ubestemt form | avstämning |
|---|
| Singularis, bestemt form | avstämningen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | avstämningar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | avstämningarna |
|---|
| Udtale | [av-stämm-ning] |
|---|
-
afstemning (fx mellem parter), tilpasning
|
