|
I alt 5422 ord
förråda verbum
| Infinitiv | förråda |
|---|
| Præsens | förråder |
|---|
| Imperfektum | förrådde |
|---|
| Participium | förrått/förrådd |
|---|
| Udtale | [för-råda] |
|---|
-
forråde, svigte
eksempel
-
Jesus blev förrådd av Judas
Se også bedra, förräderi, svika
J. blev forrådt af J.
-
Ingen nåd ska visas dem som förrått sitt land
Der er ingen nåde for dem der har forrådt deres land
-
afsløre, fortælle noget, der er hemmeligt m.m.
eksempel
-
ufrivilligt komme til at sige/vise noget
eksempel
-
När polisen gick runt och letade råkade jag på något sätt förråda vårt hemliga gömställe
Da politiet gik rundt og ledte kom jeg ufrivilligt på en eller anden måde til at afsløre vores hemmelige gemmested
förrådshus adjektiv
| Grundform | förrådshus |
|---|
| Neutrum | förrådshust |
|---|
| Pluralis | förrådshusa |
|---|
| Udtale | [för-råds-hus] |
|---|
| Se også | härbre, visthusbod |
|---|
-
forrådskammer, (lille/køligt) rum til opbevaring af forråd (især madvarer)
förrädare substantiv
| Singularis, ubestemt form | förrädare |
|---|
| Singularis, bestemt form | förrädaren/förrädarn |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | förrädare |
|---|
| Pluralis, bestemt form | förrädarna |
|---|
| Udtale | [för-räd-are] |
|---|
| Se også | landsförrädare |
|---|
-
forræder, person som begår forræderi, angiver, stikker
förräderi substantiv
| Singularis, ubestemt form | förräderi |
|---|
| Singularis, bestemt form | förräderiet |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | förräderier |
|---|
| Pluralis, bestemt form | förräderierna |
|---|
| Udtale | [fö-räd-eri] |
|---|
| Se også | förråda |
|---|
-
forræderi, svigt
förrädisk adjektiv
| Grundform | förrädisk |
|---|
| Neutrum | förrädiskt |
|---|
| Pluralis | förrädiska |
|---|
| Udtale | [för-räd-issk] |
|---|
-
forræderisk, lumsk, farlig, som ikke er til at stole på, som kan narre nogen til at føle sig sikker (fx om naturforhold)
eksempel
-
Var försiktiga, isen är förrädisk!
Se også försåtlig, lömsk
Vær forsigtige, isen er farlig (tynd)!
-
falsk, svigefuld, troløs
förränta sig verbum
| Infinitiv | förränta sig |
|---|
| Præsens | förräntar sig |
|---|
| Imperfektum | förräntade sig |
|---|
| Participium | förräntat sig |
|---|
| Udtale | [för-rännta sej] |
|---|
-
forrente sig, give et økonomisk udbytte/et afkast
eksempel
förräntning substantiv
| Singularis, ubestemt form | förräntning |
|---|
| Singularis, bestemt form | förräntningen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | förräntningar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | förräntningarna |
|---|
| Udtale | [för-ränt-ning] |
|---|
-
forrentning, afkast, værdistigning eller lign., fx i forbindelse med investering
|
