|
I alt 2050 ord
oförsonlig adjektiv
-
uforsonlig, som udtrykker/nærer stor uvilje mod at etablere et venskabeligt forhold til en fjende/modstander
oförsonlighet substantiv
| Singularis, ubestemt form | oförsonlighet |
|---|
| Singularis, bestemt form | oförsonligheten |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | - |
|---|
| Pluralis, bestemt form | - |
|---|
| Udtale | [o-för-son-li(g)-het] |
|---|
-
uforsonlighed
oförståelig adjektiv
| Grundform | oförståelig |
|---|
| Neutrum | oförståeligt |
|---|
| Pluralis | oförståeliga |
|---|
| Udtale | [o-för-ståe-lig] |
|---|
| Synonym | obegriplig |
|---|
-
uforståelig
eksempel
oförstående adjektiv
| Grundform | oförstående |
|---|
| Neutrum | oförstående |
|---|
| Pluralis | oförstående |
|---|
-
uforstående
oförstånd substantiv
| Singularis, ubestemt form | oförstånd |
|---|
| Singularis, bestemt form | oförståndet |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | - |
|---|
| Pluralis, bestemt form | - |
|---|
| Udtale | [o-för-stånnd] |
|---|
| ett/en-skifte | Dette substantiv bøjes med ‘ett’ på svensk, men med ‘en’ på dansk (som fx ett fel – en fejl) |
|---|
-
uforstand, ukloghed, dumhed
eksempel
oförställd adjektiv
| Grundform | oförställd |
|---|
| Neutrum | oförställt |
|---|
| Pluralis | oförställda |
|---|
| Udtale | [o-för-ställd] |
|---|
| Synonym | oskrymtad |
|---|
-
oprigtig, ægte, ærlig
oförstörbar adjektiv
| Grundform | oförstörbar |
|---|
| Neutrum | oförstörbart |
|---|
| Pluralis | oförstörbara |
|---|
| Udtale | [o-för-stör-bar] |
|---|
-
uforgængelig, som ikke kan ødelægges
oförsvarlig adjektiv
| Grundform | oförsvarlig |
|---|
| Neutrum | oförsvarligt |
|---|
| Pluralis | oförsvarliga |
|---|
| Udtale | [o-för-svar-lig] |
|---|
-
uforsvarlig
|
