Sprogbro

Exempel på kollokationer i svenskan är ditt och datt, titt och tätt, åsyna vittne, spritt språngande galen och spritt språngande naken

Eksempler på kollokationer i svensk er dit og dat, tit og ofte, øjenvidne, fuldstændigt gal og fuldstændigt nøgen

Nästa kollokvium blir en vetenskaplig presentation av ett filosofiskt ämne, följt av ett diskussionstillfälle för alla som närvarar

Næste kollokvium bliver en videnskbelig præsentation af et filosofisk emne, fulgt af en mulighed for diskussion hvor alle tilstedeværende kan deltage

Det egentliga problemet har kollrats bort

Når det drejer sig om det egentlige problem, har man mistet dømmekraften

Hon kollrade bort honom totalt (han blev totalt bortkollrad)

Hun gjorde ham fuldstændig kulret

I äldre tid gick vägarna från Stockholm genom Kolmården, den 'kolmörka eller svartbrända skogen', som alltid omtalades som en mörk och farofylld passage, där rövare hade sitt tillhåll. Skogen var svårpasserad för resande och istället använde man sjövägen över Östersjön

I ældre tid gik vejene fra S. gennem K., den 'kulsorte eller sortbrændte skov', som altid blev omtalt som en mørk og farefyldt passage, hvor røvere havde deres tilhold. For rejsende var skoven svær at trænge igennem, i stedet brugte man søvejen over Østersøen

I historierna om den farliga Kolmården handlar det om rövargrottor, gömda skatter och mystiska händelser. Med romanen Tintomara har Almqvist skapat en poetisk symbol för Kolmårdens farliga skönhet. Tintomara är en listig, men olycklig varelse, som förtrollar såväl kvinnor som män. Alla som blir förälskade i henne råkar i olycka. Almqvist bodde en tid i Kolmården och blev så betagen i den dramatiska naturen att han placerade sin Tintomara där. Och i "Nils Holgerssons underbara resa" beskrev Selma Lagerlöf Kolmården som en skräckinjagande skog Se også gå an

I historierne om den farlige skov K. handler det om røverhuler, gemte skatte og mystiske hændelser. Med romanen T. har A. skabt et poetisk symbol for K's farlige skønhed. T. er et listigt, men ulykkeligt væsen, der fortryller såvel kvinder som mænd. Alle der bliver forelsket i hende lider en ulykkelig skæbne. A. boede en tid i K. og blev så betaget af den dramatiske natur, at han placerede sin T. der. Og i "Nils Holgerssons underbara resa" beskrev Selma Lagerlöf K. som en skrækindjagende skov (C.J.L. Almqvists Tintomara, roman 1834 og opera 1973)

Kolmårdsmarmorn kommer från ett skogsområde i Södermanland och det nordostliga Östergötland

K'smarmoret kommer fra et skovområde i S. og det nordøstlige Ö. (S. og Ö. er landskaber i Mellemsverige)