Sprogbro

Fyra fågelarter i vårt land ägnar sig under parningstiden åt spel: orre, tjäder, brushane och dubbelbeckasin Se også orrfågel

Fire fuglearter i vort land helliger sig spil i parringstiden: urfugl, tjur, brushane og tredækker

Orren, som förr var et viktigt tillskott till hushållet, är på tillbakagång. Det anses bero på minskningen av björkskogar samt skogsgallring och jakt. Det kan bli nödvändigt att utse skyddsområden. I Danmark förklarades orren utdöd år 2001 (tvåtusenett)

Urfuglen, der før var et vigtigt tilskud til husholdningen, er i tilbagegang. Det skyldes antagelig færre birkeskove samt skovhugst og jagt. Det kan blive nødvendigt at oprette beskyttede områder. I D. blev urfuglen erklæret uddød i 2001

Att få uppleva orrspel och tjäderspel lockar naturvänner till Sverige från många länder

At få lov til at opleve urfugle- og tjurspil lokker naturvenner til S. fra mange lande

När det gäller att härma mänskligt tal sägs det att den oöverträffade mästaren är den grå jacopapegojan

Når det drejer sig om at efterligne menneskelig tale, siges det, at den uovertrufne mester er jacopapegøjen

Dinkeli dunkeli doja, heter en grön papegoja. Dinkelidunk heter en munk, som bor i en pepparkakskoja Se også goja

Dinkeli dunkeli doje, hedder en grøn papegoje. Dinkelidunk hedder en munk, som bor i en peberkagskøje (forfatter, oversætter Lennart Hellsing, 1919-2015, skrev børnebøger, digte og meget andet)

Paradisfåglarna finns på Nya Guinea. Dom är mest kända för sina spektakulära och färggranna fjäderdräkter

Paradisfuglene findes på Ny G. De er mest kendte for deres spektakulære og farverige fjerdragter

Pelikanen lever uteslutande av fisk. Den har en rymlig hudpåse där den förvarar fisken efter fångst

Pelikanen lever udelukkende af fisk. Den har en rummelig strubesæk, hvor den opbevarer fisken efter den er fanget

Enligt gamla fabler matar pelikanen sina ungar genom att hugga sig själv i bröstet och fodra dom med sitt eget hjärteblod, vilket tolkas som en sinnebild för offervilja, barmhärtighet och fromhet

Iflg. gamle fabler nærer pelikanen sine unger ved at hugge sig selv i brystet og fodre dem med sit eget hjerteblod, hvilket skal forstås som et sindbillede på offervilje, barmhjertighed og fromhed