|
I alt 1453 ord
förmildra verbum
| Infinitiv | förmildra |
|---|
| Præsens | förmildrar |
|---|
| Imperfektum | förmildrade |
|---|
| Participium | förmildrat/förmildrad |
|---|
| Udtale | [för-milldra] |
|---|
-
formilde, gøre mildere, dæmpe
förmildrande adjektiv
| Grundform | förmildrande |
|---|
| Neutrum | förmildrande |
|---|
| Pluralis | förmildrande |
|---|
| Udtale | [för-milldr-ande] |
|---|
| Se også | försvårande |
|---|
-
formildende, undskyldende
förminska verbum
| Infinitiv | förminska |
|---|
| Præsens | förminskar |
|---|
| Imperfektum | förminskade |
|---|
| Participium | förminskat/förminskad |
|---|
| Udtale | [för-minnska] |
|---|
-
formindske
förminskning substantiv
| Singularis, ubestemt form | förminskning |
|---|
| Singularis, bestemt form | förminskningen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | förminskningar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | förminskningarna |
|---|
| Udtale | [för-minnsk-ning] |
|---|
-
formindskelse
förmoda verbum
-
formode, antage, tro
förmodad adjektiv
| Grundform | förmodad |
|---|
| Neutrum | förmodadt |
|---|
| Pluralis | förmodada |
|---|
| Udtale | [för-moud-add] |
|---|
| Synonym | presumtiv |
|---|
-
formodet, som man må formode
förmodan substantiv
| Singularis, ubestemt form | förmodan |
|---|
| Singularis, bestemt form | förmodan |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | förmodanden |
|---|
| Pluralis, bestemt form | förmodandena |
|---|
| Udtale | [för-moudan] |
|---|
| Se også | konjektur |
|---|
-
formodning, antagelse, gisning
eksempel
-
Säkerhetschefen hade rätt i sin förmodan (i sitt förmodande)
Sikkerhedschefen havde ret i sin antagelse, gættede rigtigt
|
