|
I alt 1453 ord
förfrämliga verbum
| Infinitiv | förfrämliga |
|---|
| Præsens | förfrämligar |
|---|
| Imperfektum | förfrämligade |
|---|
| Participium | förfrämligat/förfrämligad |
|---|
| Udtale | [för-främm-liga] |
|---|
| Se også | alienera |
|---|
-
fremmedgøre, fjerne fra en naturlig/følelsesmæssig tilknytning til væsentlige forhold i tilværelsen/gøre usikker/ligeglad/isoleret
förfula verbum
| Infinitiv | förfula |
|---|
| Præsens | förfular |
|---|
| Imperfektum | förfulade |
|---|
| Participium | förfulat/förfulad |
|---|
| Udtale | [för-fula] |
|---|
-
gøre grimmere
eksempel
-
Många riksdagsledamoter menar att tiggare ger oss en förfulad gatubild
Mange rigsdagsmedlemmer mener, at tiggere får vores gadebillede til at se grimmere ud
förfuska verbum
| Infinitiv | förfuska |
|---|
| Præsens | förfuskar |
|---|
| Imperfektum | förfuskade |
|---|
| Participium | förfuskat/förfuskad |
|---|
| Udtale | [för-fusska] |
|---|
-
fordærve, forkludre
förfäa verbum
| Infinitiv | förfäa |
|---|
| Præsens | förfäar |
|---|
| Imperfektum | förfäade |
|---|
| Participium | förfäat/förfäad |
|---|
| Udtale | [för-fäa] |
|---|
-
fordumme, brutalisere, forråe
(ældre udtryk)
förfäkta verbum
| Infinitiv | förfäkta |
|---|
| Præsens | förfäktar |
|---|
| Imperfektum | förfäktade |
|---|
| Participium | förfäktat/förfäktad |
|---|
| Udtale | [för-fäkkta] |
|---|
| Se også | plädera, tala för |
|---|
-
forfægte, være fortaler for (om idéer, anskuelser)
eksempel
-
Trots att Elisabeth är nästan trettio år yngre än jag (mig) förfäktar hon fullständigt föråldrade åsikter
Til trods for at E. er næsten tredive år yngre end mig, forfægter hun fuldstændigt forældede synspunkter
|
