I alt 1453 ord
förvånansvärd adjektiv
Grundform | förvånansvärd |
---|
Neutrum | förvånansvärt |
---|
Pluralis | förvånansvärda |
---|
Udtale | [för-vån-anns-värd] |
---|
Synonym | förvånande |
---|
-
forbavsende
förvåna sig över verbum
Infinitiv | förvåna sig över |
---|
Præsens | förvånar sig över |
---|
Imperfektum | förvånade sig över |
---|
Participium | förvånat sig över |
---|
Udtale | [förvåna sej över] |
---|
-
blive forbavset, undre sig over
eksempel
-
Vi blev mycket förvånade (förvånades) över hur det kunde gå så snett
Vi undrede os meget over, hvordan det kunne gå så skævt
förvåning substantiv
Singularis, ubestemt form | förvåning |
---|
Singularis, bestemt form | förvåningen |
---|
Pluralis, ubestemt form | - |
---|
Pluralis, bestemt form | - |
---|
Udtale | [för-vån-ing] |
---|
-
forbavselse, forbløffelse, overraskelse, forundring
eksempel
förväg ubøjeligt substantiv
-
forvejen, forskud, forlods m.m.
eksempel
-
Är det inte bäst att du pratar med Isak i förväg så vi undgår allt bråk
Er det ikke bedst, at du snakker med I. i forvejen, så vi slipper for al ballade
förvägen adjektiv
Grundform | förvägen |
---|
Neutrum | förväget |
---|
Pluralis | förvägna |
---|
Udtale | [för-vägen] |
---|
-
dristig, djærv, frygtløs, modig
(ældre udtryk)
förvägra verbum
Infinitiv | förvägra |
---|
Præsens | förvägrar |
---|
Imperfektum | förvägrade |
---|
Participium | förvägrat/förvägrad |
---|
Udtale | [för-vägra] |
---|
Synonym | förmena |
---|
-
nægte, afslå, formene
eksempel
|