förtret substantiv
| Singularis, ubestemt form | förtret |
|---|
| Singularis, bestemt form | förtreten |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | - |
|---|
| Pluralis, bestemt form | - |
|---|
| Udtale | [för-tret] |
|---|
| Se også | ohägn, skada |
|---|
-
irritation, ærgrelse, ubehag, chikane
eksempel
-
Till sin stora förtret över att han inte fick sin vilja lämnade Adam styrelsen
Til stor ærgrelse over at han ikke fik sin vilje, forlod A. bestyrelsen
|
