I alt 5422 ord
förvrängning substantiv
Singularis, ubestemt form | förvrängning |
---|
Singularis, bestemt form | förvrängningen |
---|
Pluralis, ubestemt form | förvrängningar |
---|
Pluralis, bestemt form | förvrängningarna |
---|
Udtale | [för-vräng-ning] |
---|
Se også | folketymologi |
---|
-
forvrængning, tekst/ytring/andet der gengiver noget på en forvrænget måde
eksempel
förvuxen adjektiv
Grundform | förvuxen |
---|
Neutrum | förvuxet |
---|
Pluralis | förvuxna |
---|
Udtale | [för-vukksen] |
---|
Synonym | förväxt |
---|
-
forvokset, som er vokset sig for stor (om fx have)
förvålla verbum
Infinitiv | förvålla |
---|
Præsens | förvållar |
---|
Imperfektum | förvållade |
---|
Participium | förvållat/förvållad |
---|
Udtale | [för-vålla] |
---|
Synonym | vålla |
---|
-
forvolde, forårsage
förvåna verbum
Infinitiv | förvåna |
---|
Præsens | förvånar |
---|
Imperfektum | förvånade |
---|
Participium | förvånat/förvånad |
---|
Udtale | [för-våna] |
---|
-
forbavse, overraske
eksempel
förvånad adjektiv
Grundform | förvånad |
---|
Neutrum | förvånat |
---|
Pluralis | förvånade |
---|
Udtale | [för-vån-add] |
---|
-
forbavset
förvånansvärd adjektiv
Grundform | förvånansvärd |
---|
Neutrum | förvånansvärt |
---|
Pluralis | förvånansvärda |
---|
Udtale | [för-vån-anns-värd] |
---|
Synonym | förvånande |
---|
-
forbavsende
förvåna sig över verbum
Infinitiv | förvåna sig över |
---|
Præsens | förvånar sig över |
---|
Imperfektum | förvånade sig över |
---|
Participium | förvånat sig över |
---|
Udtale | [förvåna sej över] |
---|
-
blive forbavset, undre sig over
eksempel
-
Vi blev mycket förvånade (förvånades) över hur det kunde gå så snett
Vi undrede os meget over, hvordan det kunne gå så skævt
|