Sprogbro

Blåstrumperörelsen var en feministisk rörelse för europeiska kvinnosakskvinnor som hade liberala värderingar och radikala tankar. De samlades i salonger där de diskuterade litteratur och politik. De litterära blåstrumporna skrev kärleksromaner om fria kvinnor, som inte blev styrda av sexuella passioner, om tidsbegränsade äktenskap och om män som skulle delta i barnaskötseln

Blåstrømpebevægelsen var en feministisk bevægelse for europæiske kvindesagskvinder der havde liberale synspunkter og radikale tanker. De forsamlede sig i saloner, hvor de diskuterede litteratur og politik. De litterære blåstrømper skrev kærlighedsromaner om frie kvinder, som ikke blev styret af seksuelle passioner, om tidsbegrænsede ægteskaber og om mænd der skulle deltage i børnepasningen

Kvinnosidan - vänstra sidan, Maria-sidan - är den sida varifrån evangeliet ska läsas under gudstjänst och därför placerades predikstolen där

Kvindesiden - den venstre side, Mariasiden - er den side hvorfra evangeliet skal læses under gudstjenesten, og derfor placerede man prædikestolen der

Oförklarlig trötthet kan vara en dold kvinnosjukdom

Uforklarlig træthed kan være en skjult kvindesygdom

'Finns det ett kvinnospråk?' beror helt och hållet på vem man frågar - språkforskare, lärare, feminister, politiker, gifta kvinnor/män eller andra

'Findes der et kvindesprog?' afhænger fuldstændigt af hvem man spørger - sprogforskere, lærere, feminister, politikere, gifte kvinder/mænd eller andre

Hedvig Charlotta Nordenflycht var den första svenska feministen. Hon tog tidigt upp frågor om kvinnors rättigheter, som skulle vara de samma som mäns, både i samhället och äktenskapet. Hon avskydde hur kvinnor nedvärderades och protesterade säskilt över hur svårt det var för kvinnnor att få en utbildning, t.ex. rätten att studera. Hon kunde tidigt läsa - gömde boken under broderiet - och läste själv engelska, tyska och franska skrifter. Hon kommenterade tidens debatter om politik, filosofi och religion ock gick även emot Rousseau i boken "Fruentimrets försvar". Omgivningen gav henne mycket lite stöd i hennes kvinnosyn, men Hedvig Charlotta stod på sig Se også hyacint

H. C. N. var den første svenske feminist. Hun diskuterede tidligt spørgsmål om kvinders rettigheder, som burde være de samme som mænds, både i samfundet og ægteskabet. Hun afskyede hvordan kvinder blev nedvurderet, og protesterede især fordi det var svært for kvinder at få en uddannelse, fx retten til at studere. Hun kunne læse i en tidlig alder - gemte bogen under broderiet - og læste selv engelske, tyske og franske skrifter. H. C. kommenterede tidens debatter om politik, filosofi og religion og gik også imod R. i bogen "Fruentimmerets Forsvar". Omgivelserne gav hende ikke megen støtte i hendes kvindesyn, men H. C. holdt på sit

Jag ställer inte upp på din kvinnosyn, Anita! -Jaså, men låt höra din då!

Jeg kan ikke acceptere dit kvindesyn, A.! - Nå, men lad mig så høre dit kvindesyn!

Att man startade särskilda kvinnotidskrifter berodde på kvinnofrågan som låg i tiden. Tiden var 1800-talet då kvinnor var uteslutna från politiska, parlamentariska och akademiska göromål, men genom att starta kvinnotidskrifter kunde kvinnornas röster höras

At man startede særlige kvindetidsskrifter skyldtes kvindesagen, som lå i tiden. Tiden var 1800-tallet hvor kvinder var udelukket fra politiske, parlamentariske og akademiske gøremål, men ved at starte kvindetidsskrifter kunne kvindernes stemme blive hørt (Nogle vigtige kvindetidskrifter fra dengang: Dagny, Framåt, Hertha, Idun, Morgonbris, Rösträtt för kvinnor, Tidevarvet, Tidskrift för hemmet, Verdandi)

Tobias har kvinnotycke

T. er populær blandt kvinderne