I alt 5422 ord
förhåll substantiv
Singularis, ubestemt form | förhåll |
---|
Singularis, bestemt form | förhållet |
---|
Pluralis, ubestemt form | förhåll |
---|
Pluralis, bestemt form | förhållen |
---|
Udtale | [för-håll] |
---|
-
en skyttes placering på et sted hvor viltet forventes passere
förhålla uregelmæssigt verbum
Infinitiv | förhålla |
---|
Præsens | förhåller |
---|
Imperfektum | förhöll |
---|
Participium | förhållit/förhållen/förhållet/förhållna |
---|
Udtale | [för-hålla] |
---|
-
få fx en hest til at sænke tempoet med tøjlerne
förhållande substantiv
Singularis, ubestemt form | förhållande |
---|
Singularis, bestemt form | förhållandet |
---|
Pluralis, ubestemt form | förhållanden |
---|
Pluralis, bestemt form | förhållandena |
---|
Udtale | [för-håll-annde] |
---|
-
forhold, omstændighed, situation
eksempel
-
Både hustrun och mannen kommer ur små förhållanden
Se også omständighet, sakläge, situation
Både hustruen og manden kommer fra små forhold (kår)
-
Förhållandena i arbetslägret var synnerligen primitiva
Se også omständighet, sakläge, situation
Forholdene i arbejdslejren var særdeles primitive
-
forhold mellem individer/parter/lande m.m.
eksempel
-
kærlighedsforhold
eksempel
-
mål/proportion/vis størrelse som man sammenligner med noget
eksempel
særlige udtryk
-
Ha ett förhållande med någon
Have et forhold til nogen (om sex, kærlighed)
-
Ha ett förhållande till något
Have et forhold til noget (et eller andet)
-
Under alla (inga) förhållanden
Under alle (ingen) forhold
förhålla sig uregelmæssigt verbum
Infinitiv | förhålla sig |
---|
Præsens | förhåller sig |
---|
Imperfektum | förhöll sig |
---|
Participium | förhållit sig |
---|
Udtale | [för-hålla sej] |
---|
-
forholde sig, hænge sammen
-
forholde sig, bære sig ad
eksempel
-
Förhålla sig avvaktande
Forholde sig afventende
förhållning substantiv
Singularis, ubestemt form | förhållning |
---|
Singularis, bestemt form | förhållningen |
---|
Pluralis, ubestemt form | förhållningar |
---|
Pluralis, bestemt form | förhållningarna |
---|
Udtale | [för-håll-ning] |
---|
-
en slags melodisk dissonans (forudhold)
(musik, instrument m.m.)
förhållningsorder substantiv
Singularis, ubestemt form | förhållningsorder |
---|
Singularis, bestemt form | förhållningsordern |
---|
Pluralis, ubestemt form | förhållningsorder |
---|
Pluralis, bestemt form | förhållningsorderna |
---|
Udtale | [för-håll-nings-årder] |
---|
Se også | anvisning, direktiv, föreskrift |
---|
-
forholdsordre, instruks, rettesnor
förhållningsregel substantiv
Singularis, ubestemt form | förhållningsregel |
---|
Singularis, bestemt form | förhållningsregeln |
---|
Pluralis, ubestemt form | förhållningsregler |
---|
Pluralis, bestemt form | förhållningsreglerna |
---|
Udtale | [för-håll-nings-regel] |
---|
-
forholdsregel
eksempel
|