|
I alt 5422 ord
förglömma verbum
| Infinitiv | förglömma |
|---|
| Præsens | förglömmer |
|---|
| Imperfektum | förglömde |
|---|
| Participium | förglömt/förglömd |
|---|
| Udtale | [för-glömma] |
|---|
-
(for)glemme
förgrena sig verbum
| Infinitiv | förgrena sig |
|---|
| Præsens | förgrenar sig |
|---|
| Imperfektum | förgrenade sig |
|---|
| Participium | förgrenat sig |
|---|
| Udtale | [för-grena sej] |
|---|
-
forgrene sig
eksempel
förgrening substantiv
| Singularis, ubestemt form | förgrening |
|---|
| Singularis, bestemt form | förgreningen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | förgreningar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | förgreningarna |
|---|
| Udtale | [för-gren-ing] |
|---|
-
forgrening, opdeling i forskellige dele/grene
-
gren, del
(botanik)
förgripa sig på (mot) uregelmæssigt verbum
| Infinitiv | förgripa sig på (mot) |
|---|
| Præsens | förgriper sig på (mot) |
|---|
| Imperfektum | förgrep sig på (mot) |
|---|
| Participium | förgripit sig på (mot) |
|---|
| Udtale | [för-gripa sej på (mout)] |
|---|
-
forgribe sig på (bruge vold, sex)
eksempel
-
Mannen som hade förgripit sig på barn, dömdes till sluten vård
Manden, der havde forgrebet sig på børn, blev dømt til psykiatrisk behandling på lukket afd.
förgriplig adjektiv
| Grundform | förgriplig |
|---|
| Neutrum | förgripligt |
|---|
| Pluralis | förgripliga |
|---|
| Udtale | [för-grip-lig] |
|---|
-
formastelig, krænkende
-
strafbar
förgro verbum
| Infinitiv | förgro |
|---|
| Præsens | förgror |
|---|
| Imperfektum | förgrodde |
|---|
| Participium | förgrott/förgrodd |
|---|
| Udtale | [för-grou] |
|---|
-
forspire
förgroning substantiv
| Singularis, ubestemt form | förgroning |
|---|
| Singularis, bestemt form | förgroningen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | - |
|---|
| Pluralis, bestemt form | - |
|---|
| Udtale | [för-grouning] |
|---|
-
forspiring
eksempel
|
