|
I alt 5441 ord
frånsprungen adjektiv
| Grundform | frånsprungen |
|---|
| Neutrum | frånsprungent |
|---|
| Pluralis | frånsprungena |
|---|
| Udtale | [från-sprungen] |
|---|
| Se også | frånåkt, springa |
|---|
-
som er indhentet og overhalet (løbet forbi)
frånstötande adjektiv
| Grundform | frånstötande |
|---|
| Neutrum | frånstötande |
|---|
| Pluralis | frånstötande |
|---|
| Udtale | [från-stöt-ande] |
|---|
| Synonym | motbjudande |
|---|
| Se også | osympatisk |
|---|
-
frastødende
frånsvära sig uregelmæssigt verbum
| Infinitiv | frånsvära sig |
|---|
| frånsvär sig |
|---|
| frånsvor sig |
|---|
| frånsvurit sig |
|---|
| Udtale | [från-svära sej] |
|---|
-
fraskrive sig, gøre sig fri af
eksempel
frånsäga sig uregelmæssigt verbum
| Infinitiv | frånsäga sig |
|---|
| Præsens | frånsäger sig |
|---|
| Imperfektum | frånsa/frånsade sig |
|---|
| Participium | frånsagt sig |
|---|
| Udtale | [från-säga sej, från-säjja sej] |
|---|
-
frasige sig
eksempel
-
Ulrika har mammaledigt, så hon har frånsagt sig uppdraget
U. har barselsorlov, så hun har frasagt sig opgaven (hvervet)
frånta uregelmæssigt verbum
| Infinitiv | frånta |
|---|
| Præsens | fråntar |
|---|
| Imperfektum | fråntog |
|---|
| Participium | fråntagit/fråntagen/fråntaget/fråntagna |
|---|
| Udtale | [från-ta] |
|---|
-
fratage, tage fra nogen, berøve
fråntaga, fråntager, fråntog
Se: frånta
frånträda verbum
| Infinitiv | frånträda |
|---|
| Præsens | frånträder |
|---|
| Imperfektum | frånträdde |
|---|
| Participium | frånträtt/frånträdd |
|---|
| Udtale | [från-träda] |
|---|
-
fratræde (stilling/arbejde)
-
afstå fra, give afkald på noget (fx rettigheder)
|