|
I alt 11233 ord
självtillräcklig adjektiv
| Grundform | självtillräcklig |
|---|
| Neutrum | självtillräckligt |
|---|
| Pluralis | självtillräckliga |
|---|
| Udtale | [schällv-till-räkk-lig] |
|---|
| Se også | högfärdig, mallig |
|---|
-
selvtilstrækkelig, som er sig selv nok
eksempel
-
Medarbetarna anser att ledningen är arrogant och självtillräcklig
Medarbejderne mener, at ledelsen er arrogant og selvtilstrækkelig
självtvivel substantiv
| Singularis, ubestemt form | självtvivel |
|---|
| Singularis, bestemt form | självtvivlet |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | självtvivel |
|---|
| Pluralis, bestemt form | självtvivlen |
|---|
| Udtale | [schälv-tvivel] |
|---|
-
det at tvivle på sig selv
självtäkt substantiv
| Singularis, ubestemt form | självtäkt |
|---|
| Singularis, bestemt form | självtäkten |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | - |
|---|
| Pluralis, bestemt form | - |
|---|
| Udtale | [schällv-täkkt] |
|---|
-
selvtægt, det at tage loven i egen hånd
eksempel
självuppfattning substantiv
| Singularis, ubestemt form | självuppfattning |
|---|
| Singularis, bestemt form | självuppfattningen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | självuppfattningar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | självuppfattningarna |
|---|
| Udtale | [schällv-upp-fatt-ning] |
|---|
-
selvopfattelse
självuppfyllande adjektiv
| Grundform | självuppfyllande |
|---|
| Neutrum | självuppfyllande |
|---|
| Pluralis | självuppfyllande |
|---|
| Udtale | [schällv-upp-fyll-ande] |
|---|
-
selvopfyldende
eksempel
-
Det kan vara lätt att vi låser oss fast i negativa tankebanor och förväntningar, vilket leder till självuppfyllande profetior
Det kan nemt ske, at vi låser os fast i negative tankesæt og forventninger, noget som fører til selvopfyldende profetier
självupplevd adjektiv
| Grundform | självupplevd |
|---|
| Neutrum | självupplevt |
|---|
| Pluralis | självupplevda |
|---|
| Udtale | [schällv-upp-levd] |
|---|
-
som man selv har oplevet
självuppoffrande adjektiv
| Grundform | självuppoffrande |
|---|
| Neutrum | självuppoffrande |
|---|
| Pluralis | självuppoffrande |
|---|
| Udtale | [schällv-upp-åffr-ande] |
|---|
| Se også | idealistisk |
|---|
-
(selv)opofrende, som tilsidesætter sig selv for andres skyld/til fordel for en bestemt sag
eksempel
-
Självuppoffrande beteende bland djur är särskilt vanligt vid släktskapsrelationer
Selvopofrende adfærd blandt dyr er især almindeligt, når det drejer sig om familierelationer
självuppoffring substantiv
| Singularis, ubestemt form | självuppoffring |
|---|
| Singularis, bestemt form | självuppoffringen |
|---|
| Pluralis, ubestemt form | självuppoffringar |
|---|
| Pluralis, bestemt form | självuppoffringarna |
|---|
| Udtale | [schällv-upp-åffr-ing] |
|---|
| Se også | altrusim |
|---|
-
selvopofrelse
|
