vanhävd substantiv
Singularis, ubestemt form | vanhävd |
---|
Singularis, bestemt form | vanhävden |
---|
Pluralis, ubestemt form | - |
---|
Pluralis, bestemt form | - |
---|
Udtale | [van-hävvd] |
---|
Se også | förfall |
---|
-
vanrøgt, misrøgt, forfald
(ældre udtryk)
eksempel
-
Genom långvariga och ihärdiga ansträngningar lyckades den nye godsägaren att reda ut ekonomin och åter sätta jordbruket, som i hög grad råkat i vanhävd, på fötter
Takket være langvarige og ihærdige anstrengelser lykkedes det for den nye godsejer at få styr på økonomien og få jordbruget, der i høj grad var blevet misrøgtet, bragt på fode
|